Helg
Det har varit en såå seg vecka! Jag brukar alltid tycka att både dagarna och veckorna på jobbet flyger förbi men denna veckan har varit segare än segast. Usch. Januari måste ju vara årets absolut tråkigaste månad? Så mörkt, så kallt, så deppigt. Allt suger haha... Igår var det äntligen fredag. Kvällen spenderades hemma hos Alexandra i Kristianstad med henne och Thea. Det var verkligen supertrevligt! Vi beställde mat via Foodora och sedan satt vi och bara snackade en massa i drygt 6 timmar. Det var precis vad jag behövde, så himla skönt att bara snacka av sig. Jag är den enda av oss tre som är singel så jag hade ju en del att berätta haha...
Fler sådana här kvällar oftare tack 💕
Idag har jag spenderat eftermiddagen med mamma och min bror. Vi åt bland annat buffé. Nu är jag hemma igen och det blir en väldigt lugn kväll. Ska till mamma senare, kolla på Ginny & Georgia. Dör för den serien!! Imorgon ska jag jobba hela dagen. En perfekt helg. Lite jobb, lite familjemys och lite mys med vänner.
10.44
Surprise, surprise… Det blev ingen dejt i onsdags!!! Det blev exakt som jag trodde, han ställde in samma dag. Jag sa ju att det skulle hända. "Mycket på jobbet, hinner inte". Bullshit deluxe. Jag snackar fortfarande med honom men gjorde det extremt tydligt att det är han som avbokat och då är det HAN som gör upp nya planer, inte jag. Jag tänker inte jaga. Handlingar väger tyngre än ord skrev jag till honom. Jag ger honom en vecka till och gör han inte upp några planer under den tiden så hejdå med honom. Jag orkar inte lägga ned tid och energi på relationer som inte utvecklas. I övrigt känner jag bara att jag nog ska pausa från killar. Idioter hela högen. Antingen är de bara rena idioter, ligger med sitt ex eller med någon annan tjej, är sjukt oklara och allt annat skit. Killar är skit, seriöst. Jag har aldrig träffat en bra kille och jag börjar tappa hoppet på att de existerar. Jag orkar inte med fler idioter som skriver om sex efter att de skrivit hej. Jag blir helt 🤦🏼♀️ Jag orkar inte med fler killar som inte kan kommunicera och vara ärliga. Fucked up hela högen. Samtidigt vill jag ju såklart hitta en fin kille men just nu känner jag att orken inte finns. Jag har blivit besviken så många gånger det senaste året så orkar typ inte mer just nu.
22.51
Första jobbdagen avklarad. Jag är helt sluuuut. Det har bara varit en massa möten, riktigt tråkigt. Imorgon börjar eleverna och då blir det liv igen, men då går dagarna väldigt fort vilket är roligt. Ikväll har jag varit hemma hos min granne Claudia. Vi är bekanta sedan innan men har aldrig hängt så. Hon flyttade till samma område som mig för några månader sedan och idag sågs vi äntligen. Himla trevlig tjej! Jag hade det jättekul.
Dejten med M verkar so far gälla imorgon. Har han inte avbokat i alla fall men än så länge finns det en massa timmar kvar att göra det på så jag tar inte ut något i förskott. Om den blir av kommer jag dö av nervositet. Sov riktigt dåligt inatt. Dejting är nog inte min grej alltså. Jaja jag ska utmana mig själv och gå dit så får vi se om det blir av eller inte. Jag kommer vara så nervös och så stel. Jag är sååå stel 🥲
Slut på ledigheten
Idag börjar jobbet igen efter julledigheten. Är faktiskt inte ett dugg taggad. Känner mig mest trött och lite överväldigad. Jag älskar mitt jobb och vet att det blir bra när jag väl är igång men det känns faktiskt lite tufft. Dock ska det bli skönt att
komma in i rutiner igen, och sömnen är något jag måste fixa och jag har det som mål att den ska fungera allt bättre. Natten till idag gick det ju sådär, det blev inte många timmar. Samtidigt som det är roligt att vara tillbaka kommer det också bli väldigt
intensivt. Snart drar utvecklingssamtalen igång och i mars är det dags för nationella prov igen och det är ju alltid en hel jäkla cirkus, så extremt mycket extrajobb kopplat till NP. Så det är intensiva veckor som väntar. Idag är det bara möten, och det
är absolut inte min favoritsak. Eleverna börjar inte förrän imorgon, då blir det full rulle men det är ju det som får tiden att gå så snabbt :-) I mitt jobb är det ju just mötena med eleverna som är så roliga, och planering av lektioner för då får min
kreativa sida komma fram. Jag älskar känslan av att planera upp ett helt nytt arbetsområde, helt från scratch. Då är det bara mina idéer och jag har full frihet att lägga upp det hur jag vill. När man sedan provar och det blir ett bra område blir det
succé. Det är faktiskt inte ofta mina uppgifter blir dåliga, om man får skryta lite själv haha. Denna termin blir det en massa nya roliga arbetarområden! Och några gamla favoriter som återkommer, bland annat boken Tatueraren i Auschwitz, den är
fantastisk.
15.07
Hoppas ni haft en fin start på 2023! Jag mår sådär helt ärligt. Är inne i en period som inte är jättebra. Jag längtar faktiskt tills jag börjar jobba igen på tisdag för då har jag inte tid att tänka lika mycket. Det är jobbigt att hela tiden
övertänka allt. Ska jobba hela helgen och det ska bli himla skönt, förtränga alla jobbiga känslor.
En riktig djungel att navigera i
Jag är nog dömd till att vara ensam resten av livet. Just nu har jag nått en punkt där jag typ inte pallar mer. Jag är ledsen och jag är besviken. Jag har anxious attachment (finns väldigt bra videos om detta på Tiktok om någon inte vet vad det är) vilket är skitjobbigt. S, killen jag träffade två gånger fastnade jag för så himla fort. Helt plötsligt började hela mina dagar handla om honom och mitt humör styrdes av huruvida han hörde av sig eller inte. Helt sjukt men det är i den onda spiralen jag alltid hamnar. Vi hade haft två jättebra träffar, det tyckte både han och jag. Sedan blev han helt off och hörde av sig en gång per dag. Jag fick nog och frågade om han vill fortsätta träffas eller inte. Han skrev att det inte kommer fungera mellan oss och gav en förklaring, en skitdålig förklaring, för han gav det inte ens en ärlig chans. Ett situationship som plötsligt avslutas suger fan. Att gå från att ha haft det väldigt trevligt med en person och det där hoppet som hela tiden funnits, att detta kan bli något till no contact. Till att bryta kontakten helt. För mig är det skitjobbigt varje gång. Bryr sig inte killen om det alls? Det känns som om det inte är ett dugg jobbigt för killarna medan för mig blir allt skit. Nu pratar jag alltså inte med S alls utan det är bara minnena med honom som finns kvar. Hur fin han var mot mig men nu är det över. Det känns tomt. Jag kan inte tänka på så mycket annat men samtidigt måste ju livet gå vidare. Jag orkar inte ha fler sådana här situationships där jag får upp hoppet varje gång och varje gång går det åt helvete. Jag vill ha trygghet och stabilitet. Jag vill bara träffa en person som kan ge mig det. Jag vill ha raka svar. Jag vill inte behöva gå ner i den onda spiralen varje gång en kille åkt härifrån och undra om vi kommer ses fler gånger. Kolla hans snap poäng varannan minut och undra när han kommer höra av sig. Jag vill bara hitta någon som det känns enkelt med. Det känns dock som om jag aldrig kommer göra det. Alla andra kan men inte jag. Jag förstår inte.
För några dagar sedan hörde jag av mig till killen som sårat mig mest. Jag fick en så otroligt stor saknad efter honom. Vi har haft 0 kontakt under drygt två månader. Jag ville bara höra hur det är med honom för jag vet att han strugglar som fan i livet. Jag trodde inte han skulle svara men när jag såg hans namn på skärmen gick mitt hjärta i tusen bitar. Det kommer aldrig bli han och jag, det kommer aldrig gå för han är förstörd. Vi kommer inte börja snacka igen och det är över. Han har sårat mig som ingen annan i livet men trots det vill jag bara att han ska må bra. Jag önskar honom all lycka i livet och är bara ledsen över att jag inte kunde vara den personen för honom. Jag kommer aldrig glömma honom, han var min trygga punkt. Men han förstörde mig som ingen annan. Jag borde egentligen inte ens skrivit till honom men det slutade så fult mellan oss och jag kunde inte hålla mig. Hoppas livet ordnar sig för honom, no hard feelings från mitt håll, bara en förstörd tjej.
För varje kille som sårar mig blir jag mer sluten och får mindre energi. Jag litar inte längre på killar. Killar är väldigt bra skådespelare och de fuckar lojaliteten gång på gång. Allt detta har lett till att jag helt enkelt inte tror det finns några bra killar där ute och det kommer jag tro tills någon kommer och verkligen bevisar motsatsen på riktigt. Det är en kille som bjudit ut mig på en dejt, en riktig dejt för första gången någonsin. Alla andra jag träffat har jag träffat hemma hos mig. Redan här börjar katastroftankarna direkt slå in. Finns han ens på riktigt? Varför bjuder han ut just mig? Han kommer säkert inte ens dyka upp utan skriver bara såhär. Det är sagt att vi ska träffas på onsdag, på en restaurang. Helt ärligt har jag otroligt svårt att tro på det. Jag tror inte han kommer dyka upp ens. Jag tror jag kommer stå där och vänta på honom som en stor idiot och behöva gå in på restaurangen och säga att jag tyvärr behöver avboka bordet. För varför skulle han komma från Malmö för att bjuda ut mig på restaurang? Eller så kommer han avboka antingen idag, imorgon eller på onsdag innan det är dags att ses. Att det kommer bli av är det jag tror på minst av alla scenarier som kan ske. Jag ska fortsätta vara öppen och transparent här, i jakten på att hitta kärleken. Det är skitsvårt att dejta år 2023. Det finns så många idiotiska fuckboys där ute. Jag tror absolut att den här killen kommer antingen avboka eller bara inte dyka upp. Jag hoppas att jag har fel men det är bättre att ställa in sig såhär än att bli besviken ännu en gång.
S <3
Vilken trevlig kväll det blev. Nu har S åkt hem och jag saknar honom redan. Han hade tidigare frågat mig om min favoritdricka och favoritchoklad och då sa jag att jag dricker fun light och gillar Fanta exotic och att mitt favoritgodis är Fazer mjölkchoklad. Idag när han ringde på stod han med en påse med två fun light, två Fanta exotic och två paket Fazer. Alltså hur gullig 🥹 Han kom in i mitt liv väldigt random, han var bara en kille jag skrev lite med men jag trodde inte ens att vi skulle träffas. Nu har vi setts två gånger och jag vill bara träffa honom igen och igen. Jag ville inte ens att han skulle åka härifrån. Extremt snäll, väldigt fin, väldigt respektfull, rolig, lätt att prata med och extremt söt. Det är mysigt att krama honom och pussa på honom. Nu när han gått börjar dock övertänkandet. Kommer vi ses igen? Tycker han ens om mig? Vill han träffa mig igen? Varför stannade han inte kvar ännu längre? Tycker han inte längre att jag är fin? Kommer han höra av sig? Ska jag skriva något? Ska jag vänta tills han skriver? Tänk så hör han inte av sig? Kommer hans Snap poäng öka samtidigt som han inte hör av sig? Ja detta är bara några av tankarna som snurrar i huvudet. Det är väldigt jobbigt att övertänka och ha ångest. Jag har ångest dagligen och den kickar in vid olika tillfällen. Hur jobbigt som helst. Förhoppningsvis blir det bra. Jag vill verkligen träffa honom igen. Övertänker ni också liknande situationer eller hur tänker ni efter att ni träffat en kille de första gångerna? Jag behöver tips!!
Nu är jag riktigt trött. Under tiden jag skrev detta inlägg skickade jag till honom att han ska köra försiktigt och skriva när han är hemma. Han bor 90 km härifrån, det är mörkt och regnigt. När jag vet att han är hemma ska jag gå och lägga mig för jag är extremt trött.Deeejt
Imorgon ska denna tjejen på dejt hehe!! Började prata med en kille på Badoo för några dagar sedan och vi träffades i fredags. En superkille verkligen. Jag var hur nervös som helst men vi klickade verkligen direkt och han stannade hos mig i 8 timmar, det var verkligen inte tanken. Imorgon kommer han till mig igen. Jag ser verkligen fram emot att träffa honom igen. Ni vet den känslan av att sakna en person som fort hen stängt dörren? Så kände jag då. Ska bli jätteroligt att lära känna honom mer. Han var himla rolig och fick mig att skratta en massa gånger, vilket jag tycker är så attraherande. Hoppas bara han inte ställer in, jag är tyvärr van vid att killar ställer in i sista sekund så vågar aldrig hoppas för mycket. Söt som socker är han dock :-)
Lista kärlek och dejting
Vad är mer passande än att inleda 2023 med en lista kring kärlek och dejting?
Är du i ett förhållande?
Nej
Har du kysst någon den här månaden?
Ja, eller idag är ju första dagen på en ny månad så januari nej men december ja.
Vad får du oftast komplimang för av det motsatta könet?
Absolut för mina läppar.
Vilken standardfras hör du på dejtingappar?
"Är du verkligen 29? Du ser mycket yngre ut". Nej du vet jag ljuger om min ålder :-) Haha nej men jag vet inte hur ofta jag får höra detta. Jag vet att jag ser yngre ut än 29 och det här jag väldigt ofta. Nu när jag fyller 30 nästa år är det positivt. När jag är 40 ska jag säga jag är 25 😝
Det sexigaste hos det motsatta könet?
Tatueringar! Jag är svag för tatueringar alltså, det är extremt nice.
Vad är din största rädsla?
Helt ärligt, att bli gravid!! Är livrädd för att bli gravid, hade fått sån ångest så det går inte att beskriva.
Tycker du om närhet?
Jag ÄLSKAR närhet! Tycker det är extremt viktigt med närhet. Det är mitt kärleksspråk. Skulle inte kunna vara med någon som inte är fysisk av sig. Jag vill sitta nära personen, vill att han ska hålla om mig osv.
Vad hade du gjort om du hade blivit gravid med den senaste personen?
Oavsett med vem så hade jag gjort abort direkt. Utan att ens tveka en sekund.
Vad är du extra svag för?
Kyssar i pannan, döööör för det!! Älskar också när en kille tar för dig och vågar hålla om mig, så mysigt.
När går gränsen vid otrohet?
Jag hade nog sagt så fort man gör något med någon annan person som man vill dölja för sin partner. Men absolut vid kyssar eller liknande och absolut till 100% vid sex.
Är du romantisk?
Det vill jag nog ändå säga.
Hur skulle du beskriva den perfekta pojkvännen?
Det är de där enkla sakerna som är de viktiga. Någon av vakna bredvid varje morgon. En person som får mig känna mig sedd, älskad, trygg. En person jag kan vara mig själv med och som jag litar på. Att han får mig att skratta är också väldigt viktigt.
Hur skulle du beskriva dig själv som flickvän?
Jag är otroligt lojal och hade gjort allt för min partner. Tyvärr ganska blåögd, jag vill se det fina i alla vilket leder till att jag då har blivit utnyttjad på olika sätt (ej sexuellt). Egentligen har jag varit medveten om det själv men valt att inte se det. Jag har ett ganska stort bekräftelsebehov. Jag behöver bekräftelse, ibland lite för mycket för så fort jag inte får bekräftelse så börjar tankarna snurra. Tycker han inte om mig? Har han tröttnat? Osv osv. Jag är en sjukt stor övertänkare som analyserar varje minsta grej, vilket är skitjobbigt för mig. Jag har anxious issues vilket gör det hela lite jobbigare för mig.
Har du gråtit framför någon du tyckt om någon gång?
Nej inte framför, bara på grund av.
Har du lekt med någons känslor?
Nej det skulle jag nog inte säga.
Hur många har du varit ihop med?
Inget riktigt förhållande, bara situationships. Går det ens att ha ett riktigt förhållande i dagens samhälle? Jag har i alla fall inte lyckats. Alla killar jag träffat har bara varit ute efter en sak.
Vill du vara singel eller ha ett förhållande?
Jag vill absolut ha ett förhållande. Nästan alla mina vänner har förhållande, jag vill också. Det hade varit så skönt att slippa Tinder och Badoo, så många idioter där alltså. Samtidigt behöver jag verkligen mitt egna space och vet inte hur ofta jag hade orkat träffa personen. Efter en dag med en person är jag sedan extremt trött och behöver vara ensam och ladda batterierna hur länge som helst.
Hur gamla var dina föräldrar när de blev tillsammans?
Mamma var typ 33 tror jag.
Skulle du kunna tatuera in din kärleks namn?
Nej!
Har du mest blivit dumpad eller dumpat?
Blivit lämnad.
Hatar du ditt ex?
Ex och ex men den senaste killen gillade jag extremt mycket. Han fuckade upp mitt psyke totalt men nej jag hatar inte honom, trots att jag kanske borde.
Vad tycker du om att ligga på första dejten?
Det kan man absolut göra om det känns rätt, jag har själv gjort det men tar det emot minsta lilla så nej!!
Vad tycker du om one night stands?
Jag kan tänka mig att man inte mår så bra av det om det sker ofta. Personligen känner jag mig smutsig och utnyttjad om någon vill ligga och sedan lämnar direkt. KK är en annan sak men inte ONS.
Är kärlek allt i livet?
Kärlek av någon är nog nödvändigt, sedan behöver det inte betyda att det är av en partner. Närhet tycker jag dock är extremt viktigt, även om inte kärlek är inblandat.
Bästa raggningsrepliken?
Vad som, som inte handlar om sex.
Blir du lätt kär?
Inte kär men jag får nog känslor väldigt lätt. Antingen känner jag en bra vibe med en person och kan då få känslor väldigt snabbt eller så känner jag direkt att det inte är en kille för mig.
Vad är det mest avtändande du vet?
Likgiltighet, ointresse, ställa in planer, få allting att handla om sex, rökning.
Har du fått ditt hjärta krossat?
Ja det har jag verkligen. Jag har svårt att komma över det, han sårade mig som ingen annan hittills.
Hur raggar du?
Vågar bara via mobilen haha, i verkligheten är jag feg 😅
Vill du ha barn?
Det vill jag absolut inte!
Vill du gifta dig? Varför/Varför inte?
Inte nödvändigtvis. Skulle inte vilja lägga pengar på ett dyrt bröllop. Om jag kommer gifta mig någongång i framtiden så vill jag att det ska vara utomlands på en strand. Men jag känner faktiskt inget behov av att gifta mig.
Vilka dejtingappar använder du?
Tinder och Badoo.
Vem sov du senast bredvid?
Bredvid E, han sov över här.
Hur viktigt är det att man har något gemensamt?
Det kan väl vara trevligt men tycker det är viktigt att göra saker på var sitt håll också. Sedan är det viktigt att ha en samsyn kring vad man vill i livet och hur man vill att framtiden ska se ut men inte nödvändigtvis intressen.
Har du en "utseendetyp" hos killar?
Njae inte direkt. Jag är mer sådan att ser jag en person så tycker jag antingen att han är snygg och känner en attraktion eller så tycker jag inte det. De killar jag har träffat har sett väldigt olika ut. Men tatueringar och ett litet mer "bad boy" utseende faller jag väl för men även söta killar, ni vet sådana sockersöta. Frågar man mina kompisar (Jill) så kommer de absolut säga att jag har en speciell utseendetyp haha.
Vad faller du för?
Intelligens, engagemang, skratt. Och att jag får skratta.
Om mannen i ditt liv skulle du vara otrogen, vad skulle du göra då?
Just otrohet är faktiskt något jag inte hade kunnat förlåta. Otrohet är alltid ett val och då visar personen på att han har gjort sitt val. För min del får han göra allt vad han vill så länge han visar på lojalitet. Ha tjejkompisar om du vill, var med vänner hur mycket du vill men gör inte något som bryter min lojalitet för då är det hejdå. Hade känt mig smutsig om min kille hade varit med någon annan och sedan med mig.
När du vill ha någon, vad gör du?
Jag visar det. Jag hör av mig mycket och visar mycket intresse. Jag gör allt för killen.
Hur skulle den perfekta dejten se ut?
Ett samtal som aldrig tar slut. En pirrig känsla men ändå en känsla av trygghet och att samtalet flyter på. En skön vibe helt enkelt och att jag bara känner att det är en snäll person. Den där pirriga känslan av att sitta bredvid varandra och vilja röra den andra personen men inte riktigt våga. Lägga huvudet på hans axel och vänta på att han ska ta initiativ haha. Att till slut se in i varandras ögon och att kyssen kommer. Det är mysigt.
2022 recap, (vilken berg-och dalbana det har varit)
Ojoj vilket år... Det blir svårt att summera 2022 men jag ska försöka. Det har verkligen varit ett år som bestått av en riktig berg-och dalbana. En rejäl blandning mellan toppar och dalar. Mest dalar men även en del toppar. Året har väl egentligen kretsat kring tre centrala saker. Den första är dålig hälsa med väldigt mycket sjukdomar som har tagit på mitt psyke sjukt mycket. Den andra saken är jobb, det känns som jag inte gjort något annat än jobbat under detta år. Den tredje saken är känslor. För ett år sedan hade jag aldrig varit på en Tinderdejt och aldrig träffat en kille jag inte känner sedan innan. Nu ett år senare är jag rejält många erfarenheter rikare haha men oj vad det tagit på psyket. Jag är ju en riktig övertänkare och det har varit jättejobbigt. Jag har upplevt väldigt fina stunder, finare stunder än vad jag någonsin hade kunnat tänka mig men också riktigt jobbiga stunder där jag blivit extremt sårad. Jag har lärt mig extremt mycket om mig själv och hur jag vill ha det framöver när det kommer till killar. Jag har insett att jag är extremt dålig på att välja killar och faller för killar som absolut inte är bra för mig.
Jag ska försöka summera året någorlunda i alla fall. Sådana här inlägg är så nyttiga för mig själv. Jag tycker om att titta tillbaka på året som har gått, summera och reflektera.
Under året som gått har jag bara börjat älska min lägenhet mer och mer. Det är mitt safe place och jag trivs otroligt bra. Jag älskar bo själv, jag älskar min inredning och vartenda möbel jag har. Jag älskar att ta hand om min lägenhet och veta att jag tar alla beslut kring den. Jag var livrädd att flytta hemifrån för två år sedan men oj vad jag trivs. När jag varit borta och tänker på att jag ska komma hem till lägenheten så blir jag glad.
2022 har kantatas av otroligt mycket jobb. Jag har spenderat extremt många timmar på mitt vanliga jobb och extremt många timmar på mitt extrajobb. Jag trivs dock väldigt bra på båda mina jobb vilket är en väldigt härlig känsla. Jag känner att jag dels har utvecklats och landat som lärare, jag finner nu en helt annan trygghet i både bedömning och betygsättning vilket känns otroligt skönt. Jag har också utvecklats i min roll som säljare. Jag behärskar nu kassan helt själv och snabbt om jag får säga det själv haha och jag har även utvecklats i rollen ute på golvet med att hjälpa kunderna.
Det har blivit en del fint häng med vänner under året som gått. Inte lika mycket som jag hade önskat och det beror mest på att jag har så lite fritid men också att orken tryter. I början av året orkade jag ändå träffa vänner en hel del men de senaste månaderna har det varit väldigt dåligt på den fronten, tyvärr. Jag har fina stunder att se tillbaka på från 2022 i alla fall.
I början av januari träffade jag min första Tinderkille. Jag var dödsnervös, herregud. Det var ett sjukt stort steg för mig att ta då jag hela tiden tidigare sagt att Tinder och liknande absolut inte kommer hända för min del då jag helt enkelt tycker det är för nervöst. Herregud jag kommer ihåg när jag skulle gå till stan för att möta honom, jag var helt seriöst säker på att jag både skulle svimma och dö av nervositet på vägen. Det visade sig att vi fick väldigt fina timmar tillsammans och jag fick känslor för honom otroligt snabbt, mycket snabbare än jag någonsin hade trott. Dock var det väl lite dömt att misslyckas från första början då det fanns en hel del red flags och vi var otroligt olika som personer. Jag försökte dock bortse från det och försökte intala mig själv att jag inte skulle blir sårad. Oj så fel jag hade. Detta var första gången jag grät över en kille och lovade mig själv att det skulle bli sista gången också. Ingen kille är värd att gråta över. Han sårade mig extremt mycket. Redan första gången men då valde jag att förlåta och gå tillbaka till honom. Andra gången var det mer än någonsin, på min födelsedag dessutom. Nej det finns en gräns och det han gjorde, där är min gräns nådd. Efter det kunde jag inte förlåta honom och vi bröt kontakten helt. Några månader senare hörde han av sig och bad innerligt om ursäkt. Jag godtog ursäkten och hade verkligen egentligen velat träffa honom igen för känslorna var fortfarande starka men jag visste att jag bara kommer bli sårad igen. Det var ett jättejobbigt beslut att ta. Det kändes i alla fall skönt att få en ursäkt och veta att han verkligen ångrade sig. Nu tänker jag tillbaka på de fina stunderna och har väl förträngt de fula stunderna men det kommer alltid sitta kvar. Jag lärde mig mycket om mig själv och vad jag vill ha men framför allt inte vill ha hos en partner. För att summera så var det verkligen en erfarenhet i alla fall...
Kort därpå började hälsoproblemen. Efter att jag hade träffat killen fick jag extremt ont i halsen. Det var inte vanlig halsont utan jag trodde på riktigt jag skulle dö. Jag har aldrig känt sådan smärta i hela mitt liv. Det kändes verkligen som att någon drog krivar genom hela min hals varje gång jag skulle svälja. Jag kunde inte svälja utan att gråta. Det gjorde så äckligt ont. Sjukvården tog det inte seriöst först tills jag ringde och grät och sa att jag inte fixar en sekund till. Det slutade med extremt många läkarbesök och halsprover och odlingar innan man kom fram till att jag fått den ovanliga fuso bakterien. Den fick jag lagom till min födelsedag, den 26 februari. Det är en väldigt ovanlig men otroligt farlig halsbakterie för får man inte vård så börjar den angripa organ i kroppen som både hjärta och lungor och det kan till och med sluta med döden. Jag blev livrädd ju mer information jag fick. I början trodde de det bara var vanlig halsfluss så jag fick vanlig penicillin som ju då inte hjälpte något. När de insåg att det var fuso sattes en speciell penicillin in som är bred och ska motverka just alla bakterier i halsen. Jag tog 36 stycken men blev aldrig bra. Det blev bättre en period men sedan kom både smärtan och de vita beläggningarna i halsen tillbaka. Jag var så svullen i hela halsen och det gick upp till öronen så de skickade en remiss till öron-näsa-hals för att kolla upp detta mer. Jag fick gå tillbaka till läkaren som gjorde nya halsodlingar och insåg att fusobakterien inte hade försvunnit, trots att den ska göra det med antibiotikan jag fick. Han sa att han faktiskt aldrig varit med om det tidigare under hans 40 år som läkare. Ja men toppen!! Jag fick alltså en ny kur av samma antibiotika och fick då ta över 40 st. Jag tog sammanlagt under cirka 2,5 månads tid över 90 antibiotika kapslar och mådde skit under hela perioden. Fyfan, det vill jag aldrig mer vara med om. Jag hade aldrig hört om fuso innan men det visar sig att den smittar via saliv och i och med att jag bara hade hållit på med den här killen så måste jag ha fått det av honom. Det kan vara så att personen som är bärare inte känner av något för vissa får bakterien i samband med virus men den angriper inte kroppen och försvinner av sig själv. Men sedan överfördes den till mig och jag blev så jävla sjuk. Jag mådde dåligt från februari till maj, det var en ren plåga. Till slut försvann bakterien med hjälp av antibiotikan.
Träffade en ny vän, Alice som har kommit att bli en av mina närmaste.
När jag äntligen blev frisk blev det mer häng med vänner mellan jobben.
Var på en väldigt trevlig AW i Kristianstad på Birgers. Kolla maten, oh my! Sedan gick vi ut och jag insåg att utgångar verkligen inte är min grej, framför allt inte på ställen där det är extremt mycket folk. Får paniiiik!
April kom och jag var på sjukhuset för att göra ett ultraljud på sköldkörteln då jag länge haft en klumpkänsla i halsen som inte alls känns bra. I samband med ultraljudet fick jag reda på att jag har en knuta i halsen som läkaren trodde kunde vara en tumör. Ofarlig eller farlig hade han ingen aning om, han bara slängde ur sig ordet cancer och jag blev så illamående. Jag skulle få en remiss till biopsi, alltså sticka med nålar i halsen för att se vad det är. Sjukhuset tappade bort min remiss och jag gick med konstant magont från april till augusti, hela tiden fanns cancer med i tankarna. Vi återkommer till detta lite längre fram under året.
Våren kom och jag umgick mycket med min familj. Min familj är min safe zone, det är med dem jag kan vara mig själv till 100%. Jag har umgåtts mycket med mamma och verkligen värdesatt vår tid tillsammans. I takt med att det blev lite varmare ute satt vi mycket på uteplatsen, både min men framför allt mammas. Det blev många fina grillkvällar. Jag som aldrig tidigare haft uteplats tycker ju det är magi .
Jag vågade mig på att träffa någon ny från Tinder och det blev E. Fina E. Jag kände mig trygg och bekväm med honom redan från start men sedan har det bara utvecklats. Vi har spenderat ett par fina dagar och nätter tillsammans. Han är trygg och stabil men bor en bit ifrån mig. Vi har hållit kontakten enda sedan första dagen vi började prata och träffas då och då. Dock tar det ju alldeles för länge mellan gångerna för detta var i juni och nästa gång vi sågs var nu i december. När vi ses är det i alla fall alltid väldigt mysigt och trevligt. Jag är glad att jag vågade. E har gjort att jag vågat öppna upp mig på ett helt annat sätt och gjort att jag vågat bli mer trygg i min kropp vilket ju har varit ett jättehinder för mig under många, många år.
Sommaren och skolavslutningen började närma sig och det blev Liseberg med klassen. Vi sov över på Gothia Towers och hade det jäkligt roligt. En toppenresa!
Det var dags att säga hejdå till mina älskade 9or. Vilka tre år vi haft tillsammans! Jag har sett dem utvecklas och de har sett mig utvecklas som lärare, vi har utveckats tillsammans. Jag hade toppenelever, verkligen. De har gett mig så mycket glädje under dessa tre år och jag saknar dem varje dag nu. Det känns lite tommare i korridoren. Vi fick en extremt trevlig avslutningsmiddag tillsammans med en massa dans. Det var en av de bästa kvällarna på länge. Även avslutningen blev fin och jag fick ett handskrivet brev som jag grät floder över. Som lärare har man ibland större betydelse än vad man själv inser.
Det blev skolavslutning och jobbet på sommarskolan började. Det var två riktigt tuffa veckor och sista gången jag jobbar där. Det är för dåligt betalt med tanke på hur hårt jobb det faktiskt är. Jag lyckades dock få in ett par elever på gymnasiet vilket är guldvärt.
Midsommar kom och vi åkte till Spanien!!
Älskar Spanien och älskar er <3
Bara någon dag efter att vi hade kommit hem från Spanien åkte jag och mamma till Polen.
Mitt andra hem, som jag älskar det.
Det blev inte många dagar hemma i Sverige innan vi åkte till Grekland i två veckor. Detta var verkligen höjdpunkten på året. Helt fantastiska två veckor. Jag låter bilderna tala för sig själv.
Magi! Och oj vad fräsch man är när man är brun, inte riktigt samma nivå nu va...:-)
Kom hem från Grekland och började prata med en ny kille. Han kom att betyda allt för mig. Tyvärr ville jag inte se alla red flags och det var egentligen dömt att misslyckas redan från början men jag hade sådant stort hopp. Han gjorde mig så glad, det var han som fick mig att se fram emot att gå upp varje morgon. Hans trygga famn var allt. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket han betydde för mig, jag har aldrig känt så tidigare, någonsin. Han flyttade långt härifrån och jag åkte dit för att träffa honom. Jag kom tillbaka mer sårad än någonsin. Jag har aldrig känt mig mer besviken i hela mitt liv. Jag öppnade upp mig som aldrig förr och blev sårad som aldrig förr. Det var ett extremt lågt beteende. Jag känner mig mest bara rädd för att öppna upp mig för någon ny för jag orkar inte gå igenom detta en gång till. Augusti till början av november var de finaste månaderna i mitt liv. Idag har vi absolut 0 kontakt och han ska lämnas i 2022.
När jag kom hem från Grekland fick jag tid för att göra biopsi, efter att ha oroat mig över cancer sedan april. Det var ett helvete. Det gjorde så omänskligt ont och jag låg där och grät och skakade. Resultatet blev som ni ser på halsen helt katastrofalt.
Inte nog med att det var ett helvete att göra biopsin så gick det inte heller att utläsa! Smärtan och stressen jag genomled var för ingenting för jag hade fortfarande 0 svar. De ville att jag skulle göra om det. I samma veva som biopsin togs fick jag enorma halsproblem, igen, men denna gången andra typer av halsproblem. Jag harklar mig 24/7, det känns som om det ständigt sitter slem uppe i halsen som jag inte får bort. Detta stör mig något så otroligt i mitt vardagliga liv. Jag var i kontakt med en massa sjukvårdspersonal och fick till mig att jag skulle anmäla Hässleholms sjukhus för detta har inte gått rätt till. Det har jag gjort men har inte fått något svar. Efter detta gjorde jag flera ultraljud på sköldkörteln men senaste läkaren som jag gjorde det hos, han är även min diabetesläkare och specialist på sköldkörteln, tyckte inte jag ska göra biopsin igen för enligt honom är knutan i halsen så pass liten att biopsin inte kommer att gå att utläsa igen. Han förstår inte hur läkaren kunde nämna cancer för han har otroligt svårt att se att det skulle vara en tumör. När han sa det föll en sten från mitt hjärta. Jag ska göra ett nytt ultradljud om cirka ett halvår för att se så knutan inte har blivit större. Detta var en av de absolut tuffaste sakerna jag gick igenom 2022. Så mycket gråt och stress, jag blir ledsen när jag tänker på det.
I samma veva började jag tappa extremt mycket hår.
Jag har aldrig varit med om något liknande. Detta är alltså efter en dusch! Jag har sökt hjälp för detta men inte fått någon. Jag har dock läst att inre stress och trauma kan göra att man tappar väldigt mycket hår och så stressad som jag varit över hela tumörgrejen så kan det absolut vara orsaken. Håravfallet gav mig ännu mer stress och jag har varit så ledsen under flera månader. Jag har alltid haft tjockt och fint hår men har väl tappat ungefär hälften av mitt hår. Jag kan inte länrge ha uppsatt hår för då syns det kala fläckar på huvudet vilket bara vill få mig att börja gråta. I och med att jag också gått ner 12,5 kg det senaste året kan det också spela en viss roll då vissa tappar mycket hår efter viktnedgång. När jag duschade och sedan borsta håret efter var det sjukaste. I duschen kunde jag dra av stora hårtussar och efteråt kunde jag inte ens borsta det för hela borsten var full av hår. Mitt hår är ju så mörkt nu också så vartenda litet hårstrå jag tappar syns. De senaste 5 gångerna ungefär som jag tvättat håret upplever jag att jag tappar mindre hår. Jag tappar bortfarande hår och det är en massa hårstrån på ryggen på alla tröjor jag använder men det är betydligt mindre än på bilderna. Jag vet inte riktigt vad som hänt, stressen över eventuell cancer som lugnade ner sig? Vad det än är hoppas jag innerligt att det håller i sig för jag är så ledsen över allt hår jag tappat. Kommer det växa ut igen? Kommer jag kunna ha håret uppsatt igen?
Innan jobbet drog igång blev det en extremt spontan utgång med Alice och Patrik, det blev en sjukt rolig kväll!
Hängde ännu mer med Alice.
Semestern var slut och jobbet drog igång igen, och med det även den mörka kommande hösten och vintern.
Jobbet var igång men det var varmt som tusan och jag passade på att njuta av de sista dagarna. Åkte till Markaryds älgsafari med Jack och mamma. Det blev en sjukt bra dag, verkligen en av sommarens höjdpunkter!
Hösten var jättetråkig och det enda som hände var verkligen jobb, jobb och ännu mer jobb. Höstlovet kom äntligen och jag och mamma åkte til Gdansk. Direkt efter att jag kom hem åkte jag upp till killen och ja det har jag ju redan skrivit hur det slutade. Höstlovet började alltså bra men slutade i katastrof. Sedan dess har dagarna helt ärligt sugit men nu blir det ändring på det.
Nu är vi framme vid december och mamma fyllde år.
Firade jul med min fina familj och igår var det ju slut på år 2022. Det blev en väldigt lugn nyår. Jag hatar nyår, värsta dagen på året. Var bara hemma hos mamma och sedan gick vi och kollade på fyrverkerier, det enda jag gillar med nyår.
Ja vilket jäkla berg-och dalbana år 2022 har varit. Ordentliga dalar och några toppar som sedan övergick till dalar de också. Jag välkomnar år 2023 med öppna armar och jag ska ta till mig allting som jag lärt mig under 2022 och försöka göra 2023 till ett bättre år. Utöver allt det jag redan skrivit om har året kantats av jobbiga stunder med min diabetes, det i sig är ju ett jäkla heltidsjobb. Även mycket migrän och smärta. Jag har det inte lätt med alla mina sjukdomar och jag är förvånad, och otroligt stolt över mig själv att jag fortfarande står så stark trots alla hälsoproblem jag har. Min neurolog säger att jag kan få sjukskrivning precis när som helst för att jag har så stora problem men jag vill inte. Jag är en stark kvinna. Nu gör vi 2023 till ett bättre år!
Håruppdatering 1 år
Exakt ett år senare. Förra julen tog jag bilden till vänster och idag tog jag bilden till höger. Så här mycket växer tydligen håret under 12 månader. Nu är det inte mycket blont kvar och nästa gång jag klipper mig kommer allt ryka, ohh det är ju lite
smått ångest faktiskt 🥲 Jag har dock bestämt mig för att låta det vara mörkt vilket känns skönt. Jag har börjat vänja mig mer och mer och gillar faktiskt det mörka.
På denna bild blev det plötsligt väldigt tydligt ser jag att jag även gått ner i vikt under året som gått. Jag tror det är cirka 14-15 kg mellan bilderna och det syns. Kul :-)
God jul
Årets mysigaste dag är här, god jul 🎅🏽❤️
Jullov!!
Nu är bloggen tillbaka efter att ha legat nere ett tag. Idag var det julavslutning och nu väntar JULLOV!! Jag har aldrig någonsin längtat så mycket till ett jullov som detta. Julavslutningen var dock trevlig. Idag har jag fixat en massa saker som jag
inte hunnit på senaste. Dock är jag inte helt ledig nu för jobbar i affären hela dagen imorgon, 26e och 27e men behöver pengarna.
Den 24, 25, 28, 29, 30 och 31 ska jag verkligen göra ingenting. Chill mode on. Jag ska bara kolla serier, läsa, ta det lugnt och göra exakt vad jag känner för.
December update
Redan december. Varför det har varit så tyst från min sida här är för att jag verkligen inte gjort något annat än att jobbat. Jag har jobbat 27 dagar i rad och idag är min första dag. Det i kombination med att december alltid är den mest hektiska tiden
som lärare har gjort att jag känner mig trött, väldigt trött. Det ska bli otroligt skönt med lov. Jag ska bara överleva en vecka till först, hur det nu ska gå till. Detta lov ska jag inte iväg någonstans och det känns både konstigt och skönt. Hela sommaren
var jag i princip utomlands och sedan när höstlovet kom reste jag iväg och var inte alls hemma. Jag har nog aldrig varit hemma så lite som detta året. Därför ska det ändå bli skönt att bara vara hemma men jag vet att jag kommer bli uttråkad efter
två dagar, det är sådan jag är och då kommer jag tycka det är skittråkigt att vara ledig 😅
I tisdags tog jag botox på sjukhuset i Kristianstad. 38 sprutor och det gjorde lika vidrigt ont som vanligt. Det är en obeskrivligt äcklig smärta när nålarna sticks in på olika ställen i huvudet, mår illa av själva tanken. Efteråt ville mamma pigga
upp mig så vi åkte till C4. Jag köpte lite fint så det blev en trevlig kväll.
I onsdags fyllde mamma år så jag bjöd henne till nyöppnade Harrys. Där var väldigt dyrt, gick liksom på 1000 kr och då var det ingen alkohol. Maten var bra men kanske inte wow. Biffen var väldigt god men de andra två rätterna lämnade lite att önska. Jag
kommer nog att välja annan restaurang framöver när jag ska äta i den prisklassen. Vi ville i alla fall prova nya Harrys och jag kan absolut tänka mig att äta biffen igen för den var god men hade skippat efterrätten. Jag och mamma hade i alla fall
en mysig kväll. Dock var det väldigt mycket folk där vilket ingen av oss gillar. Många drack alkohol och det blev väldigt högljutt, vi båda föredrar lite mer tystlåtna ställen.
I övrigt då? Elen är ju svindyr och jag har ont i magen för vet inte hur jag ska klara av elräkningen i januari. Vad kommer den landa på ens? 5000? 8000? 10000? Jag har inte möjlighet att betala sådana stora summor. Det som händer i Sverige just nu är
sjukt. Pris på mat, på bensin, på el. Att man inte kan leva som en vanlig människa i Sverige 2022 utan måste frysa sönder hemma för att en vanlig person med medellön inte har råd att värma upp bostaden tillräckligt? Det gör mig frustrerad och besviken.
Skånejul
Första lediga lördagen på länge. Så, så mysigt och skönt.
Jag tog med mig Jack till Skånejul. En julmarknad där olika utställare ställer ut julrelaterade saker. Det var mysigt men kallt som tusan. Tyvärr var där också galet mycket folk och jag får panik av folksamlingar så det var lite jobbigt men mysigt
att vara där tillsammans med Jack. Vi åkte därefter till Dollarstore och avslutade med att spela Skipbo hemma hos mig. Har inte hängt med lillkillen på ett bra tag så det var väldigt mysigt.
Har börjat julpynta lite så smått. Jag skulle helst vilja sätta upp julgranen typ igår men det känns som om jag behöver hålla på den till 1 december i alla fall.
Helg
Nej men snälla nån!! Jag har blivit så förkyld så det är helt otroligt. Var hos läkaren i veckan och fick antibiotika. Jävla hals alltså, den har strulat så mycket i år så jag orkar inte mer.
Skulle egentligen träffa E idag. Vi har inte setts på riktigt länge och det hade varit så mysigt att träffas. Faaaan, hade verkligen sett fram emot det. Jaa men vilken bra helg :-)
Mot honom <3
Är hemma efter ett par fina dagar i Gdansk. Flyget från Gdansk lyfte imorse kl 06.30. Jag hann egentligen bara hem en snabb runda för att packa om resväskan, till en mindre innan jag satte mig på ett tåg. Precis två minuter innan jag skulle åka upptäckte jag att dragkedjan på resväskan är sönder så det blev ingen resväska utan fick packa om allt i en bag istället. Vilken jäkla stress och det är så typiskt att allt sådant händer mig precis minuter innan jag ska iväg. Brorsan hjälpte mig i alla fall med mina två tunga väskor till stationen och där möter Tinderkillen upp mig och hjälper mig att bära haha. Jag har aldrig åkt såhär långt för en kille tidigare men han är något speciellt ❤️ Det ska bli så otroligt roligt att spendera helgen med honom, detta har jag längtat efter under två månaders tid, sedan vi sågs sist. Jag ska bara njuta av hans sällskap och vara så närvarande jag kan. Jag längtar tills jag får ligga i hans varma, trygga famn igen. Jag saknar honom obeskrivligt mycket. Det är lite oklart vad vi ska hitta på. Idag ska vi bara vara hemma, beställa något från Foodora och ta det lugnt. Imorgon ska vi nog hitta på något. Jag sov fruktansvärt dåligt i natt, dels blev det inte alls många timmar pga flyget och dels kunde jag inte somna. Tror jag sovit drygt en timme. Jag är död, helt slut. Det ska bli så skönt att lägga sig i sängen, med hans armar runt mig och somna. Vi hörs på söndag, då ska jag hem.
HÖSTLOV
Det är höstlov! Jag kan inte tro det, wow. Jag är helt, helt, helt slut och detta lov hade verkligen inte kunnat komma mer lägligt. Både jag och mina kollegor är rejält trötta och slitna. Att jobba som lärare är en dygnet runt jobb, hela tiden finns tankarna
på jobbet där. Det känns underbart med en veckas ledighet. Jag har ju haft en VFU student under 6 veckors tid, det var ett extremt stort merjobb och jag ligger back med jättemycket jobb men ikväll ska jag radera alla jobbrelaterade appar och försöka att
inte tänka på jobbet under en veckas tid.
Imorgon jobbar jag tre timmar men får betalt för sex timmar så det är nice.
Jag har jobbat extremt mycket nu, i princip varje helg. Därför ska det bli helt otroligt skönt att vara ledig söndag till söndag. Sju hela dagar! 😍
Ikväll myser jag med mamma, kollar idol och äter gott. Imorgon ska jag som sagt jobba och därefter måste jag packa för det har jag inte gjort än. På söndag åker jag och mamma till Gdansk. Jag är övertaggad! Det ska bli så, så roligt. Vi kommer hem på
fredag och ett par timmar senare ska jag åka iväg igen, ett par timmar bort med tåg till O. Jag längtar så obeskrivligt mycket. Vi har inte setts sedan han flyttade, vilket var två månader sedan. Jag saknar honom så mycket. På fredag får jag
äntligen krama honom igen. Jag ska inte släppa honom på hela helgen hehe. Jag längtar så ❤️ Dock är jag lite skadad som tidigare nämt, jag tror hela tiden han ska avboka för att det har hänt med alla mina tidigare killar jag träffat. Jag
ska egentligen jobba hela nästa helg så det känns liiiite sådär att tacka nej till en hel jobbhelg. Så länge jag träffar honom är det lugnt men bara det inte blir så att jag tackar nej till jobb och han sedan avbokar. Wow, jag är verkligen förstörd
av tidigare erfarenheter. Så sad…
Sopot
Nu är det bara två veckor kvar till höstlovet. Om jag längtar? Svar: jaa! Jag och mamma ska ju till Gdansk. Man har ju hört om Gdynia - Sopot - Gdansk som ligger nära varandra. Jag är ju halvpolsk men har aldrig varit i någon av dessa tre städer. Jag har varit i Szczecin (mitt andra hem), Kraków (älskade!) och Warszawa (häftigt men inte favoritstaden). Nu kommer jag kunna checka av ytterlogare tre polska städer.
Vi kommer att bo i Gdansk men åka på en dagstur till Sopot och Gdynia tänker jag mig.
Gågatan Monte Cassino är ju ett måste. Den verkar vara fylld av affärer, caféer och restauranger.
Krzywy domek, snea huset. Nej huset är inte photoshopat utan det ser tydligen ut såhär. Det måste jag ju se med egna ögon :-)
Sopot pier, en av de längsta strändbryggorna i Europa. Tydligen måste man betala inträde för att komma ut hit. Nu kommer det ju vara ganska kallt när vi är där och jag har aldrig varit vid havet i november men det lär bli mysigt.
Detta är planerna för Sopot. Det verkar som om dessa tre sakerna är Sopots höjdpunkter. Har någon av er varit i Sopot? Hit me up med tips i så fall.
Conversation w mini me/me
Tiktoks finaste trend. En konversation mellan mini me och dagens jag. Varför inte köra den i skrift också 💗
Hej! Får jag ställa några frågor?
Självklart, kör lilltjejen ❤️
Är du och mamma fortfarande bästa vänner?
Ja, hon är fortfarande mitt allt ❤️
Har du kontakt med pappa?
Nej ingen alls men jag klarar mig fint.
Står du och brorsan varandra fortfarande väldigt nära?
Inte som när vi var små men vi har fortfarande en fin relation 💙
Klarade du körkortet, trots migränen?
Det gjorde jag!! ❤️
Är du frisk? 🥺
Är allt annat än frisk. 2004 fick jag diabetes, du vet inte ens vad det är va? 🥺 Hatar det obeskrivligt mycket.
Blev du lärare som du drömde om?
Det blev jag 😍 Fixade 4,5 års utbildning trots kass hälsa.
Hur mår morfar?
Han är bland änglarna nu. Jag kommer aldrig bli hel igen men han vakar över oss.
Är alla dina kläder fortfarande rosa?
Nej lillan, det är mer svart och beige nu men du var söt i rosa 💗
Har du hittat äkta kärlek, som morfar och morfar hade? ❤️
Tyvärr inte. Finns ens äkta kärlek idag? Jag blir bara sårad gång på gång.
Är du genuint glad?
Nej, psykisk ohälsa är jobbigt. Men tänk inte på det lilltjejen, jag är duktig på att låtsas.
Är julen fortfarande favorithögtiden?
Självfallet, finns inget bättre.
Har du lyckats vara dig själv hela vägen?
Till 100%, är stolt ❤️
Älskar du fortfarande åka till Liseberg?
Ehh ja! Favoritstället då och nu.
Har du fortfarande prestationsångest?
Ja men det är okej, det är en del av mig.
Är du lycklig?
Till och från. Oftast nej men jag jobbar på det lilltjejen. Jag ger inte upp.
Är det fortfarande du, mamma och brorsan mot världen?
Ja alltid! Och lilla Jack ❤️