slide show

Håruppdatering

(null)

(null)
Vecka…jag vet inte riktigt men många veckor i alla fall! 

Imorgon har jag frisörtid inbokat och jag känner mest bara yeees! Jag är så trött på det blonda just nu. Eller inte på färgen men på att det är så trassligt och tovigt. Det är ett helvete efter varje tvätt och framför allt nu efter jag varit utomlands så många veckor. Att jag tappar sådär hälften av mitt hår varje gång jag tvättat det är en annan sak. Förstår inte?? Jag kan liksom dra av håret. Får panik. Undra om en klippning hjälper? 

Jag vet inte ens hur mycket jag ska klippa. Helst hade jag velat få bort det blonda helt men då blir det för kort. Jag tänker att hon får ta bit för bit imorgon så får jag se när det inte känns bra längre. 



Vill inte mer

(null)
I fredags kväll ringde läkare. Så fort jag hörde hennes röst fick jag en klump i magen, det var ju nu jag skulle få reda på om det är en ofarlig knuta eller tumör i halsen. Hon sa att svaren har kommit och att de tyvärr inte fick tillräckligt mycket vävnad för att kunna analysera det. Biopsin gav alltså inget resultat alls. Jag måste alltså göra om det. De måste sticka med nålar i min hals ännu en gång. Jag vill verkligen inte, jag får panik. Det är det mest obehagliga och äckliga jag gjort i hela mitt liv. När jag hade lagt på grät jag hysteriskt. Jag grät över att jag inte fått svar och behöver oroa mig en lång tid framöver, jag grät för att jag inte vågar göra biopsin igen och jag grät för att allt känns skit och hopplöst. Jag går ständigt runt med en klump i magen. Jag är så rädd. De kan inte göra om biopsin innan mitt enorma blåmärke (inre blödning) på halsen försvunnit. 



Konstant oro

Jag fungerar inte riktigt som en normal människa i nuläget. Den enda tanken i min hjärna 24/7 är om knutan i min hals är en ofarlig knuta eller cancer. Det kan liksom vara antingen eller. Jag mår illa hela tiden, jag är så sjukt orolig. Jag har kräkts flera gånger på morgonen för att jag fixar inte att första tanken när jag kliver upp är cancer. Idag har det gått en vecka, jag ska få svar inom två veckor. Jag hade kunnat jobba dygnet runt för när jag håller i lektioner hinner jag inte tänka. Söndagen var absolut värst, då var jag bara hemma hela dagen och tankarna tog nästan död på mig. 

I måndags ringde jag vårdcentralen på morgonen och fick reda på att provsvaret hade kommit in och att en läkare skulle ringa mig. Läkaren ringde 9,5 timme senare och sa att de inte alls fått svar på biopsin utan bara ultraljudet och det visste jag ju redan visade knuta i halsen. Jag blev helt knäckt efter det samtalet. 

Jag är så jävla rädd.
(null)
En vecka har gått och halsen utifrån ser fortfarande förjävlig ut. Morgonen efter biopsin, alltså förra torsdagen vaknade jag upp med en, vad jag antar är, inre blödning. Det är liksom inte ens blåmärke utan det är en blödning under huden. Det hemskt ut. Undra vilka tankar folk tänker om mig. I måndags var det föräldramöte, härligt värre :-) 

Just nu försöker jag bara överleva fram tills jag får svaret. Jag vet dock inte om jag är redo att höra det. 



Oron är brutal

Livet är inte alltid roligt. Just nu mår jag extremt dåligt och är väldigt, väldigt oroad. Idag var jag på sjukhuset och gjorde ultraljud på sköldkörteln och biopsi. Det innebär att de sticker med nålar i halsen för att ta vätska och vävnad. På ultraljudet hittade läkaren en knöl i halsen på högra sidan. Att hitta en knöl är aldrig bra. Det kan vara en tumör och i värsta fall cancer. Sjukhuset nämnde cancerrisk redan i april när jag gjorde första ultraljudet. Jag har varit så galet orolig de senaste månaderna och igår fick de en avbokning och ringde till mig. 

Vistelsen var fruktansvärd. När läkaren sa att hon måste sticka började jag gråta redan då. Jag var så nervös. När hon stack i halsen bara grät och grät jag. Det gjorde så fruktansvärt ont och jag tänkte bara på cancer och kunde inte sluta gråta. Sedan stack hon en gång till med en större nål och det var det vidrigaste jag har gjort. Det gjorde så äckligt ont. Hon sa att vätskan ska skickas på labb och inom två veckor får jag reda på om det är en ofarlig knuta, tumör eller cancer. Jag vet inte hur jag ska klara vardagen de närmaste veckorna tills jag får svaret. Jag mår illa, jag har ont i magen, jag är så orolig. Jag vill bara gråta hela tiden. Jag är så satans, satans rädd att det är cancer. 
(null)




En liten håruppdatering

Fick en kommentar om jag kan köra håruppdatering snart och det ska jag se till att fixa. Så länge kan jag visa denna bilden för här syns det rätt tydligt hur mycket håret faktiskt har växt. 
(null)
Nu är det väldigt mycket mörkt. Jag har faktiskt bokat in en klipptid om några veckor. Det blonda håret är kaos efter semestern vid havet, helt jäkla omöjlig att borsta ut. Dock känner jag mig inte redo att klippa av allt det ljusa än utan det blir några centimeter. 

Just nu är jag inne i en period där jag tappar sjukt mycket hår. Det är klart man alltid tappar hår efter tvätt men detta är en annan nivå. Jag kan verkligen dra av hår och det blir stora hårbollar varje gång jag duschat och borstar håret. Detta ger mig grov ångest och stress. Håret känns så tunt?? Jag vet inte om det är mina mediciner som gör detta men jag har ju tagit de under en längre tid. Dock är hårbortfall en biverkning både av migränsprutan och av sprutan för att stabilisera blodsockret så det är illa. När man färgar håret sväller det upp och stråna blir porösa. Det mörka blir ju inte det så det bidrar också säkert till känslan av att det är mycket mindre hår. Hur som helst så kvarstår faktum att jag tappar väldigt mycket hår nu. Det känns som om jag inte kommer ha något hår kvar snart. Usch jag känner mig så stressad över detta. Är det någon mer som tappar ovanligt mycket hår nu?



Mitt hjärta

(null)
Det blev ingen Ed Sheeran konsert för min del 💔 Jag köpte biljetter samma dag som de släpptes och var så, så himla taggad. Det visade sig att det var precis dagen efter att både jag och mamma började jobba och det är en dag med en massa möten så det hade varit svårt att få ledigt. Även om vi hade fått så hade vi båda gått back cirka 2500 kr var, det är mycket. Jag var dock fortfarande taggad, tills jag såg hotellpriserna. 7000 (!!!) kr för EN natt. Det är de sjukaste priserna jag sett. De har höjt flera hundra procent bara för att Eds konsert var. Det blev orimligt mycket pengar och jag fick ta det tunga beslutet att inte åka denna gång. Ni kan ju tänka hur hjärtekrossare jag varit dessa två kvällar när en massa personer jag känner varit på plats på Ullevi. Det var ett väldigt tråkigt beslut att ta men just nu tillåter inte ekonomin det. Jag hoppas bara att han kör en ny turné inom de närmaste åren, då ska jag åka till Polen och se honom igen. Det blev mycket billigare sist än i Sverige. Kom tillbaka Ed!! 



Semestern slut

(null)
8 augusti och den sista semesterdagen. Det känns…overkligt? Det var nyss den 23e juni, jag hade precis jobbat klart sista dagen på sommarskolan och 6 veckors semester väntade (mina kollegor har haft 8 veckor). En lång och härlig semester väntade framför mig. Var har dessa 6 veckor tagit vägen? Det är ett mysterium. Imorgon drar cirkusen igång igen och helt ärligt är jag inte mentalt redo för det än. Det som gör mig mest orolig är den sjuka tröttheten som jag känner varje gång jag jobbar, varje gång jag anstränger mig det minsta. 

Hur har sommaren varit då? Den har varit okej skulle jag säga! Jag har varit utomlands 4 veckor sammanlagt. Det var bra resor och jag har fina minnen från alla tre resorna. Dock är det ju inte så att alla ens problem försvinner bara för att man är utomlands och måendet blir toppen. Nej absolut inte. Jag har känt mig nere, deppig, extremt trött och ibland inte vetat var jag har mig själv. Jag trodde jag skulle känna mig utvilad efter semestern men det kan jag absolut inte påstå. Å andra sidan känner jag mig aldrig utvilad så det är inte så konstigt. 

Det jag vet är att jag kommer behöva göra stora förändringar i höst, på väldigt många olika plan. Jag ska sätta upp mål som jag verkligen ska försöka uppnå. Hösten är alltid en nystart 💗 

När börjar ni jobba? Eller ni har kanske redan börjat? 



Recap senaste veckan

Nu har det gått drygt en vecka sedan jag kom hem från Grekland. Vad har jag gjort sedan dess?
Kom hem rejält solbränd och låtsades att det fortfarande var 35 grader men sanningen är att jag frös ihjäl i mina klänningar här i Sverige de första dagarna haha. Jaja allt för att visa brännan. 
Dagen efter att jag kom hem åkte jag och Thea till Kristianstad för att hälsa på Alexandra i hennes lägenhet. Hon har nämligen flyttat hemifrån, det var en mysig eftermiddag och kväll.
Jack kom inom en kväll, kramade nästan ihjäl honom <3 
Jag jobbade hela helgen. Har saknat mitt extrajobb då jag inte jobbat på hela sommaren så det var superkul! 
Min kompis Elin bjöd mig på förfest. Jag varken festar eller drickar så man känner ju sig lite udda på en förfest om man säger så. Det var dock trevligt att träffa Elin och socialisera sig lite, både med helt nya människor men även några bekanta. De drog ut sedan men jag följde inte med, det är inget för mig.
En kväll åkte jag och mamma till Birgers trädgård i Kristianstad för att äta. Supermysigt. Maten var dock inte värd pengarna, för den är ganska dyr. Köttet var rätt segt. Jag har ätit det tidigare och då var det mycket bättre. Sådant är rätt snopet, när man betalar dyra pengar. Vi hade hur som helst en väldigt trevlig kväll och Birgers ligger så fint till bland mycket grönska.
Dagen efter hamnade jag på Birgers igen men denna gång med mina goda vänner Alice och hennes sambo Patrik. Jag och Alice träffades via Gofrendly appen och hon har kommit att bli en av mina närmaste vänner. Patrik har jag träffat två gånger och han är supertrevlig! De har också sötaste dottern tillsammans.
Hur söt är hon inte? Jag tog pizza och den var god förutom att det inte stod att det skulle vara pesto på men det var det. Jag avskyr pesto, smaken tar över allt och den är vidrig. Jag vet att jag ska säga utan pesto till nästa gång...
Vi satt där ett par timmar och hade det väldigt trevligt. Perfekt kväll!
 
Ja, det är väl de större grejerna som har hänt sedan jag kom hem. Jag har även läst en del, underbart. Imorgon ska jag jobba. Jag skulle egentligen inte det men en kollega frågade om jag kunde ta hennes pass och självfallet.