Idag var det exakt ett år sedan jag opererade bort halsmandlarna!! Jag är såå tacksam för det och jag ångrar inte det en sekund. När jag ser tillbaka på videos och bilder kastas jag tillbaka till hur jobbigt det var. Hur otroligt smärtsamt det var och vad mycket jag var tvungen att gå igenom. Men evigt tacksam! Har inte haft halsfluss en enda gång under året och inte behövt ta antibiotika mot halsen alls. Jag har varit sjuk tre gånger under ett år och två av de gångerna hade jag bara ont i halsen två dagar. Ena gången hade jag sjukt ont i halsen men det var liksom inte halsfluss. Jag har hört att istället för halsmandlarna så sätter sig bakterier på luftvägarna och bihålorna. Jag har inte haft problem med lungorna men därefter får jag sjukaste snuvan när jag är förkyld nu för tiden. Känns som om näsan ska trilla av. Trots det är det bättre än halsfluss!! Även när jag har ont i halsen nu så kan jag fortfarande äta och dricka vilket jag inte kunde innan. Det absolut skönaste ärör att jag kan svälja mat utan problem. Till slut var mina mandlar så svullna hela tiden, även då när jag var frisk så mat fastande i halsen och den kändes alltid trång. Nu är där gott om plats! 

Åh, jag lever! 🥹 Jag hade så gärna velat återuppta bloggandet för jag saknar verkligen att skriva. Energin finns dock inte där men jag ska försöka lite smått, göra mitt bästa. Det är mycket som hänt i mitt liv det senaste året, samtidigt som det inte hänt något på en del plan. Samma jobb som tidigare, bor i samma lägenhet, har lika fin kontakt med mamma och är fortfarande singel. Det som har förändrats är måendet och det är till det sämre och den största förändringen av alla, min hund. Om tre veckor är det 1 år sedan jag hämtade hem honom. Något av det absolut jobbigaste och samtidigt mest underbara jag gjort i mitt liv. Ingen berättade för mig att hund skulle förändra hela livet? Jag är helt slut. Hela mitt liv kretsar kring honom. Jag träffar inte vänner, jag dejtar inte. Jag gör ingenting förutom att jobba och vara med Kenzo.