Restaurangen är jättefin. Här har något avsnitt av Sveriges mästerkock spelats in, jag förstår varför. 

Pga corona fick man inte plocka själv utan de hade förberett en korg med kött. 

Det var en väldigt mysig kväll, förutom att det fanns flera små barn på restaurangen som gallskrek under flera timmar. Vem tar ens med sig bebisar till ett sådant här ställe? Jag tycker inte det är speciellt okej. Vi betalade dyra pengar och vi kunde inte ens prata i lugn och ro utan skrikande bebisar runt omkring oss. Sorry alla mammor men jag tycker barn är skitjobbiga över lag och tål verkligen inte skrik och gnäll. Skaffa barnvakt eller något och dra inte med sådana små barn på ställen som detta 🥵

Detta vill jag gärna göra om nästa sommar :-) 

Linne och färgen beige, vilken toppen kombination?? Alltså älskar, älskar denna outfit. Jag köpte så mycket beiga kläder i Polen i somras, lätt nya favoritfärgen. 

Man hoppar på en båt i hamnen som tar en till Shipwreck beach. Det tar cirka 30 minuter att åka ut och det var a hell of a ride. Det kändes som jag var på Liseberg, jäklar vad det guppade. Jag som älskar karuseller och fart tyckte det var riktigt kul men jag kan tänka mig att visa blir rejält åksjuka. 

Alltså?? Kan vi prata om hur blått vattnet är 🥺 Som ni ser var stranden helt tom, vår båt var den första som anlände. Jag tyckte det var helt magiskt då jag sett på bilder att stranden är fullsmockad. Vi hoppade av båten och möttes av det här: 

De massiva bergsväggararna i kontrast till det klarblåa vattnet var verkligen bland det vackraste jag sett i hela mitt liv. 

Hur häftigt är inte skeppet ändå? 

Vi passade på att ta en massa bilder innan stranden fylldes av massiva turistskaror. 

Men snälla!! 

Hälsningar från en lycklig tjej 💗

Det har absolut inte gått bra med sömnen den här veckan. Jag har många nätter gått och lagt mig 01.30 och jag går upp 07. Jag blir arg på mig själv att jag inte lyckas med sömnen då det är en så viktig del. Jag vill inte känna mig så trött som jag gjorde i fredags, det är ingen rolig känsla. Jag har ställt mitt larm på 22.35 och när det ringer ska jag till badrummet för att börja fixa mig inför läggdags. Jag måste fixa sömnen på något sätt för det är inte bra för hälsan med så lite sömn. 

Parallellt med jobbet har jag haft en riktigt bra kompisvecka. Jag har träffat vänner tre hela dagar, Ehh när hände det sist under vardagar? Aldrig. Det var himla trevligt och jag hade jättekul men det tog på krafterna. I torsdags var Alexandra och Thea hos mig, vi kollade på Afterfilmerna. Vi är besatta av Tessa och Hardin ❤️

Jag känner mig mer död än levande haha. Nej men ärligt, är det verkligen normalt att vara SÅ trött efter en jobbvecka? Jag har energi på jobbet men så fort jag sätter mig i bilen och ska hem rinner energin av mig och jag är helt död när jag kommer hem. Jag orkar liksom knappt laga mat eller resa mig från soffan. Ni som jobbar heltid, känner ni igen denna typ av trötthet eller är det något fel med mig? Detta är alltså inte någongång då och då utan såhär är det exakt varje dag. Fredagar är brutala…

Har jag haft en bra sommar? Jo men det tycker jag! Veckorna i Grekland var höjdpunkten, helt fantastiska 14 dagar som jag kommer att leva på länge. Det var en helt magisk resa. Förutom det har jag haft mycket rolig kvalitetstid med mamma, sena kvällar på uteplatsen då det ju är första sommaren jag har trädgård, har shoppat mycket och ni vet att det är ett av mina största intressen, har spenderat tid med familjen, varit på stranden, ätit god mat och haft roliga dagar med vänner. 

Hur har jag mått den här sommaren då? Ni som följer bloggen vet att jag mått kasst de senaste åren, utbränd, låg energi och jag har inte varit mig själv. Denna sommaren har ändå varit okej. Jag tror jag ändå kan säga att det varit den bästa av tre somrar när det gäller mitt mående. Sommaren för två år sedan satt jag liksom och grät på restaurang när jag och mamma var ute och åt för jag orkade inte mer.  Jag kämpar fortfarande med orken och så fort jag har gjort något som krävt mer energi en dag är jag helt slut nästa. Jag har legat många timmar på soffan och varit extremt trött men jag har också orkat ta mig upp mer och göra vardagliga saker jag egentligen tycker är jobbiga. Jag har kunnat skratta och vara genuint glad en del gånger vilket känns skönt, det kunde jag inte en enda gång för två somrar sedan. 

I juni avslutade jag mina två års långa KBT samtal med min terapeut. Jag har så mycket att tacka honom för. Utan honom vet jag inte var jag hade varit i livet, jag vet i alla fall att jag hade kraschat rakt in i väggen. Nu hann det aldrig gå så långt utan det stannade "bara" vid utbrändhet. Nu gäller det för mig att stå på egna ben utan hans råd. Det känns konstigt, väldigt konstigt. Jag tror dock att jag kan fixa det, det känns ändå hoppfullt. Jag vet  dock att den största utmaningen inte ligger i att fixa det när jag är ledig utan det ligger i att kombinera jobb och välmående. Jag försöker gå in med en annan inställning detta läsår, att mitt välmående är extremt viktigt och att jag måste tänka på mig själv och på min hälsa. Jag vet att jag inte får stressa, min terapeut jämförde det med att vara allergisk mot stress. Min hjärna stänger liksom av vid stress, jag fungerar inte då. Jag vill kunna komma hem från jobbet och känna att jag har energi kvar, det har jag inte känt de senaste åren och det är oroväckande. Energin finns inte där. Jag följde med mamma till Maxi för att handla för någon vecka sedan. Efter 40 minuter i affären kände jag mig totalt nedbruten, det tog alla mina krafter och jag ville bara gråta av total orkeslöshet. Detta var en varningssignal att jag inte är där än. Jag vet dock att det räcker att jag mår lite bättre på jobbet under en veckas tid för att jag ska tänka att jag klarar hur mycket som helst. Sedan kör jag på lite extra och så är jag där igen, nere på botten. 

Jag ska försöka ändra mycket i mitt liv, men främst på jobbfronten denna höst. 

Jag klippte mig senast i april men tydligen hade det växt en hel del sedan dess. Såhär kort hår har jag nog aldrig haft men jag gillar det riktigt mycket. Nu är det nästan 50/50 ljust och mörkt. Min frisör tror att jag behöver klippa det två gånger till och sedan kan det nog vara helt mörkt. Jag vet fortfarande inte vad jag vill göra men jag ska prova ha det mörkt och se om jag trivs. Om inte så kommer jag färga tillbaka det blont och veta att jag då behöver färga livet ut. 

Ja men denna bild summerar verkligen mitt liv de senaste dagarna. Migrän från helvetet och jag har behövt ta så mycket medicin, mensvärk från HELL. Jag sköt upp mensen i Grekland med speciella tabletter och efter de tabletterna blir mensvärken tortyr så jag har fått lida och tagit såå mycket medicin. Inte nog med det så kommer vi nu till det allra värsta. 

I lördags var vi bjudna till familjevänner på grill och hade det hur trevligt som helst. Det hade regnat och jag skulle gå ner för trappan utomhus. Innan jag vet ordet av det halkar jag i trappan, från typ fjärde trappsteget och smäller med hela ryggen i trappan och halkar ner till sista trappsteget. Detta gick så himla fort samtidigt som allt gick i slowmotion och jag hann bara tänka två tankar "nu dör jag" och "jag kommer hamna i kom och i rullstol resten av livet". När jag låg nere på marken kunde jag inte röra mig men framför allt kunde jag varken andas eller skrika. Jag kunde verkligen inte ta djupa andetag och ännu en gång var jag helt säker på att jag skulle dö. Det enda jag ville var skrika "MAMMA!!!!" men inte ett ljud kom ut och jag tänkte varför kommer mamma inte ut och hjälper mig 🥺🥺 Mamma var inomhus och lyckligt ovetandes om vad som hade hänt mig. Jag fick hjälp upp och hela hela ryggen känns körd. Jag har så ont så det är helt galet. Hela ryggraden tog smällen så jag har ont uppifrån och ner. Första och andra dagen kunde jag inte ens resa mig från sängen själv, så himla härligt :-) 

Fredagen blev i alla fall hur bra som helst. Hade tjejerna över för filmkväll men vi hade så mycket att prata om så det blev ingen film utan bara en massa prat. Mysigt det också! Hade verkligen jätteskoj. 

Igår var Jack hos oss ett par timmar, jag satt mest som en orörlig staty men vi hade kul ändå.