Sista dagen
Har haft en av de absolut bästa veckorna i mitt liv. Eller nja, en vecka blev det ju inte pga mitt pass men 5 heldagar här i alla fall. Jag har älskat varje sekund. Idag är sista dagen här och den ska, likt alla andra, spenderas på stranden. Jag ska njuta
av varje sekund. Det är 40+ grader och strålande sol och fantastiskt fina Medelhavet. Livet är bra ibland.
Älskar
Har det så bra, vill aldrig hem 🥹
Äntligen framme
Efter många om och men kom vi äntligen fram till Cypern ett dygn senare. Jag har förlorat en massa pengar och vi förlorade ett dygn här. Jag har haft så mycket ångest över det men nu försöker jag inte tänka på vad jag ställde till med. Det viktigaste
är att vi nu är här. 5 heldagar och en halv dag blir det. Med idag är det 4 dagar kvar.
Jag njuter i alla fall av varje sekund och vi har det helt underbart här! Det är väldigt varmt, igår visade Snapchat 41 grader men lokala myndigheter mäter upp till 46. Vi är dock vid stranden hela tiden och där blåser det lite så
det är absolut hanterbart. Inte ett enda moln på himlen, varmt dygnet runt. Helt underbart! Vattnet i havet är så varmt, aldrig varit med om något liknande. Fantastiskt! Hotellet är så fint och maten är sjukt bra. Jag njuter och kopplar av.
Det finns inget ställe jag känner mig så lycklig på som utomlands vid havet.
Är en sån idiot
Jag är en sån idiot så det finns inte. Jag och mamma skulle till Cypern idag och är på Kastrup vid 04. Jag ska checka in oss i maskinen och när jag skannar mitt pass står det PASSET HAR GÅTT UT. Jag bara ehh va du fucking skojar med mig?! Får panik och
börjar gråta. Pratar med en tjej som säger att enda saken att göra är att åka till polisen i Malmö och göra ett provisoriskt pass. Polisen öppnade kl 10 och flyget gick kl 06.55. När jag förstod att det var helt kört grät jag sönder på flygplatsen. Alla
kolla på mig, så bra 😃 Jag är så ledsen. Jag förstörde hela resan för mamma som såklart valde att inte åka ensam. Det kunde typ inte hänt något värre än detta. Vi fick vänta på flygplatsen ett par timmar tills polisen öppnade och sedan åkte vi dit och
jag lyckades fixa provisoriskt pass. Så himla dyrt! Sen var enda lösningen att boka ett nytt flyg. Alla gamla pengar brinner inne. Flygbiljetterna, extra benutrymme, extra bagage, transfer. Allt jag betalat för är bara borta. Idag skulle vi vara på stranden
och jag var så taggad. Är så arg på mig själv så jag finner inga ord. Hur jävla dum får man bli? Jag hittade ett flyg för 10k som går imorgon på morgonen. Det ska vi ta. Jag har räknat ut att jag behöver jobba 82 timmar i affären för att få ihop de pengar
jag slösat i onödan på nya biljetter. Missar ju transfers så måste betala taxi för drygt 1000 kr. Jag vet inte ens vad jag ska säga. Värsta är att vi missar ett helt dygn nere på Cypern. Vi kommer dit ett helt dygn senare och missar 1/5 av vår resa. Kan
knappt tänka på det utan att gråta igen. Hälsningar världens största idiot som var så säker på att passet går ut 2024 så hade inte ens en tanke på att kolla det. Har försökt sova bort ångesten de senaste timmarna men det har gått sådär.
Uppdatering love life
Vet att vissa av er tycker det är roligt att läsa hur det går på kärleksfronten så här kommer en uppdatering.
Killen jag skrev om för två inlägg sedan, han jag träffade för drygt två veckor sedan hörde av sig idag. Han var tydlig från början att det endast är en sexuell relation han är ute efter vilket jag var fine med. Jag har träffat andra tidigare som sagt
samma sak men vi har ändå snackat mellan gångerna. Den här killen menade verkligen det han sa för han har inte alls hört av sig förrän idag. Han är alltså inge alls ute efter att höra hur min dag har varit och jag är inte van vid det. Därför trodde
jag att vi aldrig mer skulle ses då min övertänkarhjärna direkt tänker att hör personen inte av sig vill han inte ses mer. Men så var alltså inte fallet. Jag vill absolut träffa honom igen, han var ett väldigt bra ligg 😝 Så vi ska ses när jag kommer
tillbaka från Cypern.
I övrigt håller jag mina alternativ öppna och planerar att träffa någon eller några av killarna jag snackar med. Jag har ju en tendens att falla för extrema bad boys med ett dåligt förflutet och som tagit dåliga beslut i livet. Jag förstår inte varför
men det är något som drar mig åt det håller när det kommer till killar. Jag ska dock försöka byta typ. Snackar med en kille som en just en sådan och han har till och med tatueringar i ansiktet. Är för tusan nästan rädd för honom 😂 men det är absolut
något som lockar och jag vill träffa honom så vi får se om det blir av. Jag brukar mest träffa svenska killar men har ni börjat prata med en från Bosnien, hur skön som helst. Sa att han kan bjuda ut mig på en riktig dejt om han vill ses så vi
får väl se om han gör det.
Jag tycker fortfarande det är sjukt jobbigt att träffa nya killar men det är väldigt bra att utsätta sig för det. Jag vill spy varje gång men sedan brukar det bli trevligt. Jag får träna på min sociala förmåga, det är intressant att prata med olika personer
och det är såklart väldigt mysigt med närhet. Jag älskar närhet. Bara att kolla film med någon och mysa är ju bland det mysigaste som finns. Man lär sig också vad man tycker om och vad man inte tycker om vilket är extremt viktigt. Då kan man sedan
vara tydlig från start med vad man gillar och vilka ens preferenser inte är. Jag hoppas ju såklart på att en dag träffa mr right som tar mig med storm och visar vad riktig kärlek är för något. Någon som uppskattar mig och älskar mig för den jag är.
Jag har bara varit kär en gång och det slutade inte bra. Det gör fortfarande ont än idag. Men tills dess skadar det inte att ha lite kul på vägen. Jag vill ju inte ha barn så det är nog en av anledningarna till att jag inte känner mig superstressad.
Jag kan träffa min drömman om 8 år och det är okej liksom.
00.36
Jag lever men det är knappt alltså. Nej men nu är jag hemma från Polen. Jag blev så sjuk så jag har bara mått sämre en gång i mitt liv och det var när jag fick fuso bakterien. Mådde så jävla dåligt och har tagit antibiotika fram till idag faktiskt. Sen
har det hänt lite på relationsfronten som fått mig att må ganska skit faktiskt. Så jag behöver samla lite energi. När jag väl mådde bättre så var det en toppenbra resa i Polen. Shoppade såå mycket fint 😍 nu har jag infört ett shoppingförbud
för mig själv. Ska inte ens kolla på någonting.
Tinder, suck
Waaah är så himla trött på Tinder. Hur svårt kan det vara att faktiskt hitta en enda bra kille? Så tröttsamt. Alla är samma skit oavsett vad man tror från början.
Varje träff är en bra erfarenhet i alla fall. I torsdags träffade jag en kille, han kom hem till mig. Supertrevlig men han var tydlig med att han inte är ute efter ett förhållande vilket är okej för mig så länge det inte blir en engångsgrej. Vi hade tre väldigt
bra timmar. Sen visade det dock sig att han är precis som alla andra, mycket snack med lite verkstad för dagen efter hörde han inte av sig och sedan dess har han bara skickat ett par bilder men inte skrivit något. Det är alltså väldigt oklart om vi
kommer ses igen. Och antagligen är det han som gjort så att jag blivit såhär sjuk nu, tydligen är mitt immunförsvar sämst när det kommer till salivutbyte.
Jaja hur som helst var han i alla fall ett väldigt bra ligg, lätt topp 2 så det finns väl inget att gråta över egentligen. Blir dock så trött på att killar säger en sak och sen ändå inte håller den saken. Är jag då tydlig med att jag inte vill ha en engångsgrej
och killen säger nej nej, absolut inte och sen blir det ändå så när killen fått det han vill. Det är tröttsamt. Jag börjar tappa hoppet att det finns några bra killar ens.
Polen & riktigt sjuk
Idag ska vi till Polen och jag har blivit så extremt sjukt. Var på lättakuten idag och det var de värsta två timmarna på länge. De var så jävla sega och läkaren var fett skum. Han ville inte ens gå nära mig sa han. Aldrig varit med om det innan.
Det är i alla fall strul med halsen igen. 40 graders feber och det har jag nog inte haft på 10 år kanske. Satt i väntrummet och grät och skakade konstant i två timmar. Fyfan. Fick penicillin som jag ska ta 10 dagar nu. Det värsta är att det inte går att
avboka Polen. Då förlorar vi 15 tusen och det går inte. Jag vet inte hur jag ska lyckas packa. Jag kan inte ens resa mig. Har legat i sängen sedan igår kväll och endast rest mig till läkaren och på toa. Och nu måste jag packa. Är inte taggad alls. Jag
har sett fram emot Polen så, så himla mycket. Där är alltid så mysigt men hur ska jag kunna göra saker när jag har 40 graders feber och så fucking ont i halsen? Jag kan inte svälja. Kan inte äta något, dricka. Vad roligt det kommer bli. Stackars mamma…
När jag mår dåligt så märks det otroligt tydligt, kan inte dölja det så jag kommer ju vara hur jobbig som helst. Detta är första gången någonsin jag är sjuk när jag ska på en resa. Fyfan vad sugigt. Nej jag är superledsen. Undra när antibiotikan kommer
hjälpa så att jag i alla fall kommer kunna äta något gott där.
Var en så trevlig resa till Polen förra året 🥹