slide show

Livet med valp

Att skaffa hund är verkligen ett livsförändrande beslut. Framför allt valp, ingenting är sig längre likt. Det är skitjobbigt med valp, verkligen. Jag har redan brutit ihop flera gånger men samtidigt är det så värt det för när valpåldern och trotsåldern är över hoppas jag på att ha en bästa vän. 
(null)

(null)
Igår var jag och Kenzo på photoshoot. Jag kom i kontakt med en tjej som är hobbyfotograf och hon tog ett jättebra pris. Jag ville verkligen ha lite mer professionella bilder på Kenzo som valp. Jag har bara fått dessa två än så länge. Jag älskar den första bilden, verkligen finaste jag sett 🥹 
(null)
Detta var den 10e december, fyra dagar innan jag hämtade Kenzo. Det är klart jag kan sakna mitt gamla liv ibland. Det var mycket, mycket lättare men också mycket tråkigare och mycket mer meningslöst. Min fina tröja på bilden är nu dock täckt med bajs, vad mysigt 🥲 

Att ha valp är som att ha en liten bebis och jag som inte vill ha barn tycker verkligen det är sjukt jobbigt. Det allra jobbigaste är att ens frihet har försvunnit men jag vet att det kommer bli bättre. Jag kan inte ens gå på toa, för då bajsar han inomhus. Städa kan man glömma, allt han ser är en leksak. Han bits som tusan. Golden valpar brukar kallas för landsharks och jag förstår varför. Hans tänder är sylvassa! Det är som små knivar som bara borrar sig in i huden. Jag har fått så många sår och blödigt så många gånger. Bitandet är absolut en av de jobbigaste delarna med Kenzo. Den andra saken som jag tycker är allra jobbigast är att han inte är rumsren. Att 24/7 ha koll på honom så att han inte kissar och bajsar inomhus. Vi har redan haft ett flertal olyckor här hemma. Jag fick till slut ta bort min älskade matta i vardagsrummet efter att där nu är runt 9 stora gula fläckar. Jag ångrar att jag inte tog bort den tidigare för nu vet jag inte hur jag ska lösa det. 

Men att ha koll på honom 24/7 så han inte gör något inomhus är extremt jobbigt. Framför allt när jag är ensam med honom. Måste ständigt ha koll på signaler. Går han runt i cirklar och sniffar? Då är det ut! Första saken på morgonen, ut. Efter sömn, ut. Efter mat, ut. Efter lek, ut. Jisses, jag är helt slut. 
(null)
Han är ju dock så otroligt söt!! Kan fortfarande inte förstå att han är min. 

Sömnen är väldigt dålig och kort. Jag har snittat 4 timmars sömn per natt de senaste två veckorna. Jag har sån sömnbrist så när jag och Kenzo är hos mamma så somnar han runt midnatt och då gör jag också det på mammas soffa, sen vaknar vi runt 02.30 och då är det dags att gå hem. När jag skriver detta inlägg så svider ögonen av trötthet. Jag vet dock att det är en övergående period för när han är runt 1 år kommer jag kunna gå sista promenaden runt 22 och sedan kan han hålla sig till 8 på morgonen. Det kommer ju underlätta livet rejält. 
(null)
Förutom allt det jobbiga finns det väldigt många roliga stunder. Att mysa med honom är det bästa jag vet. Han har tagit bort en del av min ångest då jag inte har tid att tänka och känna efter som tidigare. Jag har någon att gå upp för, någon jag måste ta hand om. Någon som ger mitt liv en mening i en annan dimension. Så fort han ser mig, om han är hos mamma och jag kommer hem, så springer han mot mig och viftar på svansen. Han är så söt och älskvärd. Jag älskar Kenzo jättemycket. 

Det är jobbigt nu men det är bara att hålla ut. Jag ångrar absolut inte mitt val men trött är jag. Han är en extremt busig valp, verkligen på en ny nivå. 

Följ gärna Kenzos Tiktok där jag lägger upp mycket från vår vardag: 
Kenzogoldenlife 



Kommentarer

Kom ihåg






Trackback