Jag blir så trött på mig själv. Exakt allt som jag övertänkte var bara onödigt. Jag har mått så dåligt lördag kväll, hela söndagen och delar av igår. För vad?? Ja för ingenting, för idag träffade jag killen igen. Det blev väldigt spontant och inte alls planerat. Han frågade om jag ville ses och det tog ett tag för mig att fixa mig och sedan skulle han träffa en kompis kl 20 så det blev bara två timmar. Men oj vilka intensiva två timmar haha. Han ger mig så mycket närhet så det är helt galet. Han släpper liksom aldrig mig och jag älskar det. Ännu en gång kände jag ett sådant lugn när jag låg i hans famn. Hans kramar. Hans kyssar. Han visar att han vill ha mig med både ord och handlingar. Jag har tidigare varit med om att killar snackat mycket men gjort lite. Så är verkligen inte han. Jag känner mig kvinnlig och vacker i hans närvaro. Han ger mig komplimanger och säger hur fin jag är. Han visar verkligen att han vill ha mig och det är jätteviktigt för mig. Att bli sedd och uppskattad. Jag blir typ själv lite förvirrad av mina tankar och känslor då detta bara är andra gången vi ses. Jag har inga stora förhoppningar om att det kommer bli något seriöst för våra liv skiljer sig nog för mycket. Men helt ärligt bryr jag mig inte just nu. Det kan vara casual, det är fine. Casual med en del känslor då. Han gör mig glad, han gör mig lugn, han ger mig närhet och det är typ allt jag begär just nu. Jag vill redan träffa honom igen. Hans kramar 🥺 Nu har vi inte pratat sedan kl 20 men jag ska inte stressa upp mig och börja övertänka. Jag är ganska säker på att vi kommer att träffas igen.