Jag känner mig dock rätt…nervös? Att ha ansvar för så många ungdomar känns ju nervöst i sig. Sedan tycker jag alltid det är väldigt nervöst att åka iväg utan min familj, de är min trygghet och framför allt mamma. Det som också bidrar till nervositeten är min migrän och diabetes. Jag vet nämligen aldrig hur jag kommer må om dagarna. Migränen kan förstöra allt och diabetesen är ju skit. Jag är också lite nervös över hur jag kommer fixa karuseller. Jag älskar åka men mår ofta illa på sistone, hur blir det då? Även ryggen ställer till det. Jag har ju så ont sedan jag bröt ryggen i somras, det bådar inte gott. Men utöver detta ska det bli roligt. Förhoppningsvis oroar jag mig i onödan och allt kommer bli bra :-)