Upp och ner

Sportlov! Så, så himla skönt. Jag känner mig dock trött, väldigt trött. Mitt mående går verkligen upp och ner exakt hela tiden och det börjar bli tröttsamt. Ena minuten känner jag att nu håller det äntligen på att vända medan jag bara en halvtimme senare kraschar, ännu en gång. Detta har nu hållit i sig i så många år, kommer jag aldrig må bra igen? Kommer jag aldrig bli mig själv igen? Eller är detta den nya jag? 

Efter att han hade åkt i måndags morgon har jag gjort absolut ingenting. Varvat sova med att vila och kämpat med måendet. 

Planerna för lovet är inte enormt många för jag orkar inte. Ikväll ska jag i alla fall på bio. Imorgon ska jag och mamma till Kristianstad och fira min födelsedag i förskott och på lördag fyller jag år och ska fira med fem kompisar. 

Jag ska försöka ta tag i mitt mående men hur tusan gör man det? Jag vet inte om det fortfarande är utbrändheten som finns där eller om det är en depression jag är inne i? Ibland känner jag mig glad och lugn men bara någon timme senare känner jag en inte stress och är nere på botten igen. Vilka jäkla vändningar. Jag sover men trots det känner jag mig aldrig utvilad. Ögonen svider av trötthet och orken finns inte där. Vardagssysslor känns jobbiga igen. Det mesta känns jobbigt. 

Har du gått iväg och kollar upp dina blodvärden? Du kanske har brist på något: järn, magnesium, D-vitamin, C-vitamin? Kan finnas många förklaringar. Så det är min rekommendation :) Kanske försöka ta dig ut på en promenad om dagen också för att få lite ljus och frisk luft?

Vad hade du gjort om du blivit gravid nu?

Hoppas sportlovet är fint trots allt och att du får mer balans i ditt mående <3