Jag velar såå fram och tillbaka. Ena sekunden har jag bestämt mig och andra inte. Vad handlar detta om då? Jo mitt hår. Jag är mörkbrun naturligt men har under många, många år slingar blont. Jag älskar att vara blond men det finns också så många nackdelar
med färgat hår.
Här var mitt hår precis i början av mina experiment. Ni ser ju, det var långt, tjockt och friskt.
Under åren har jag färgat det mycket och en period var det väldigt viktigt för mig att ha extremt ljust hår, detta resulterade i att jag tappade cirka hälften av mitt hår.
Mitt hår när det mådde som allra sämst, vad är detta för stripor? Fruktansvärt.
Här klippte jag av väldigt mycket, ni ser ju hur mycket jag egentligen hade behövt klippa av till för att komma till det friska håret. Jag har aldrig någonsin känt mig så ful som i detta hår, det var hemskt.
Det växte sakta men säkert. En sak jag verkligen vet är att jag absolut inte trivs i kort hår, känner mig extremt ful i det.
Hjälp, att det ens finns sådana här fula bilder på mig på nätet 🤨😂 Ni ser ju håret, katastrof.
När det hade växt till sig lite fick jag ett ryck och färgade det ombre. Jag kunde inte bestämma mig för om jag skulle ha ljust eller mörkt hår tydligen. I och med att jag hade lugg såg detta katastrofalt ut och jag blev inte alls nöjd.
Efter några veckor färgade jag det helt mörkt istället men jag kände mig extremt missnöjd. Det var inte min riktiga hårfärg och jag kunde knappt kolla mig i spegeln så mycket jag hatade det.
Det är kanske kombinationen mellan att det inte var min naturliga hårfärg, luggen och det korta och rätt tunna håret som gjorde att jag inte trivdes. Tycker ni jag passade i brunt?
Kort därefter började processen att bli blond igen och då fick jag stå ut med någon slags äcklig mellanfärg. Detta var nog den värsta perioden, fyfan vad jag hatade min hårfärg här.
Efter många färgningar var jag blond igen och jag älskar det.
MEN nu till mitt dilemma. Jag trivs jättebra i ljust hår men jag kommer aldrig mer kunna få så ljust som på denna bilden då det sliter alldles för mycket. Jag vet att jag har en jättefin naturlig hårfärg, riktigt mörkbrun och glansig.
Jag har verkligen exakt likadan hårfärg som min mammas naturliga. På dessa bilder har mamma (till höger) sitt naturliga bruna hår och min färg är exakt likadan. Hur söt var hon inte, är avis 🥺🥺🥺🥺
Jag är SÅ sugen på att låta min naturliga hårfärg växa ut. Fördelar och nackdelar:
+ Friskare, tjockare och längre hår
+ Glansigare hår
+ Slipper lägga en massa pengar på att färga det
+ Förhoppningsvis lättare att borsta ut
+ Det är en fin färg
+ Slutar förhoppningsvis tappa så mycket hår
- Jag vet inte om jag kommer trivas
- Jobbig process att låta det växa ut, kommer ta år och vara fult under tiden
- Jag kommer sakna blonda färgen
- Jag är nog snyggare i blond
- Kommer se tröttare och blekare ut??
SÅ, vad väger upp? Jag vet inte 😭😭
Detta är det värsta, jag bävar för att tvätta mitt hår varje gång för vet att det blir ett helvete när jag ska borsta ut det. Det är omöjligt och vidrigt att borsta ut. Jag hatar det!!! Det tar 15 min att tvätta mitt hår men 40 min att borsta ut det,
varje gång. En del hår har gått av på mitten under tiden jag försökt borsta ut det för att det blir sådana virvlar som till slut inte går att borsta ut.
Jag ska till frisören nästa vecka och måste då ha bestämt mig för hur jag ska göra. Färga eller låta det växa ut?
Såhär ser mitt hår ut idag. Utväxten är stor, väldigt stor för jag har inte färgat på 9 månader. Jag vill ha tjockt hår igen för det är så viktigt för mig. Just nu är det inte så tjockt och jag tappar verkligen så mycket hår.
Världens beslutsångest. Hjälp miiiig.
