#öppendiabetes
Det är sommar vilket innebär att diabetessakerna helt plötsligt blir synliga, efter en lång höst och vinter. Jag är väldigt öppen med min diabetes men föredrar att ha pumpen täckt men samtidigt är det inget jag vill ska påverka vilka kläder jag väljer
att ha på mig under sommaren.
Såhär kan det helt enkelt se ut och jag kan inte göra något åt saken. Pumpen sitter där den sitter och gör att jag kan leva. På bilderna har jag fått klistra fast extra tejp för att klistret höll på att lossna. Ibland är jag grymt trött på pumpen,
trött på att alltid ha något fastklistrat på kroppen och alltid ha en nål inne i magen. Trött på att känna pumpen tryckas in i huden när jag sover, den är stenhård och obekväm. Det längsta jag har varit utan den är 25 min, en gång
när jag passade på att duscha i samband med att jag ändå skulle byta. Det var en sådan frihetskänsla, att inte ha något fastklistrat på kroppen. Tyvärr ledde det till att de 25 min utan insulin gjorde så att jag fick 21 i blodsocker och jag kommer
aldrig göra om det.
Förutom pumpen har jag en liknande grej fastklistrat, det är sensorn som mäter mitt blodsocker. Det är också en nål som går in och den sitter i 10 dagar innan det är dags att byta. Pumpen måste jag byta var tredje dag. Sensorn sätter jag dock på rumpan
så den ser jag inte och den känns inte speciellt mycket heller. Den syns genom kläder men helt ärligt orkar jag inte bry mig.
Varje sommar ser jag alltid, för mig, ett par okända personer med diabetes på stranden, stan eller liknande. Jag ser det för att deras diabetesprylar också sitter synligt. Varje gång känner jag en samhörighet med dessa personer, vi sitter i samma båt
och förstår varandra, förstår hur mycket vi behöver kämpa dag ut och dag in. #öppendiabetes
Kommentarer
» petra
Förstår att den är i vägen,Har nog inte sett ngn som har den på magen eller så har jag inte tänkt på det , däremot på axeln har jag sett många diabetiker ha ngt.KRAM
Svar:
Carro
Trackback