En vecka med undervisning på distans avklarad och jag har för första gången på 3,5 vecka sovit mig igen hela natten. Jag kommer inte ihåg att jag vaknat en enda gång och jag kommer inte heller ihåg när jag somnade utan troligtvis gick det så fort så jag inte hann reagera. Efter att ha legat vaken i timmar under flera veckor och vaknat 10-15 gånger per natt var detta helt underbart 🥺

 

Jag hade tid med min KBT terapeut i tisdags och då pratade vi mycket om sömnen. Han sa att det troligtvis är en blandning av oro för corona, oro hur det blir på jobbet pga corona och den kommande flytten som gör att min hjärna håller mig vaken om nätterna, hjärnan är i beredskap liksom. Flytten är ett sådant stort steg för mig och han sa att det behöver inte vara negativa saker som oro som håller mig vaken om nätterna utan det räcker med att det är en stor förändring och är det något som är en stor förändring är det flytten. Han sa att förhoppningsvis blir min kropp så pass trött snart så att jag kommer somna ändå och inatt hände det, halleluja! 

 

Jag började gå KBT hos honom i maj 2019 så i år blir det två år. Han sa att jag har gått 23 av 26 träffar och att det börjar närma sig sitt slut. Neeeeej, hur ska jag klara mig utan KBT mannen, som jag kallar honom? Det är verkligen bland det bästa som hänt i mitt liv, att jag kom till honom. Jag började i KBT pga min bakterieskräck som jag fick lite verktyg för och det har väl blivit lite bättre men inte mycket får jag erkänna. Det är ju i tankarna allt sitter och vi har jobbat mycket med förändra tankarna men det är jättesvårt. Parallellt med min bakterieskräck kom vi in på livet i stort såklart och där är vi än idag. Jag var nere på botten när jag började prata med honom, jag har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv. Han sa att hade jag inte satt mig i fåtöljen på hans mottagning den dagen i maj 2019 så hade jag gått in i väggen. Jag var bara dagar eller veckor från att gå in i väggen. Det är så läskigt. Jag var ett vrak, jag förstår inte hur jag under flera år kunde leva som jag gjorde. Han har på senaste sagt att Caroline som han lärde känna i maj 2019 jämfört med Caroline idag är två hela olika personer. Första månaderna utstrålade jag sådan stress, han sa att jag aldrig var i nuet utan stressen lös i mina ögon hela tiden. Det känns så fint att han ser förändringen och både han och jag är så stolt över mig själv, över hur långt jag kommit. Jag har en bra bit kvar men han har gett mig verktyg för att förhoppningvis klara detta på egen hand efter våra tre sista möten. Tack KBT mannen.