Ojoj vilken skitnatt. Jag kan inte direkt säga att jag och min diabetes är bästa kompisar men många gånger accepterar jag det. Jag förstår liksom att jag måste ta insulin hela livet, för att överleva. De dagar blodsockret vill samarbeta fungerar relativt bra, då flyter det på. Tyvärr är sådana dagar ganska sällsynta med diabetes typ 1. Jag hade ett par dagar förra veckan som nästan var perfekta och jag kände mig så nöjd. När det sedan vänder är det som ett slag i magen, jag blir så besviken och tycker att det bryter ner mig både psykiskt och fysiskt. Jag har haft diabates sedan år 2004, vilket innebär att det i december blir 16 (!!) år. Det är helt galet. 16 av 27 år av mitt liv har jag haft diabates. Jag trodde det skulle bli lättare ju längre tiden går men jag tycker det är precis tvärtom. Nu börjar det sätta spår i mig, både fysiskt men också väldigt mycket mentalt. Jag känner många gånger att det tär extremt mycket på psyket. Att leva med en sjukdom dygnet runt tär verkligen på en, man blir nedbruten bit för bit vilket är en väldigt jobbig känsla. 

 

När jag gick i korridoren på jobbet förra veckan dök tanken upp att jag är ju sjuk och jag kommer vara det för resten av livet, det var lite tungt att vandra runt där och tänka så. De senaste tre dagarna har inte varit bra, jag har legat väldigt högt i blodsocker men natten till idag tog rekordet. Jag hade 7,6 i blodsocker innan jag gick och la mig - perfekt nattsocker. Inom två timmar steg det till 22 (!!). Jag förstår verkligen ingenting. Min apparat larmade verkligen var femte minut, efter att ha vaknat runt 18 gånger kände jag bara för att skita i allt. Jag tog hur mycket insulin som helst men det bet inte på blodsockret. Vid 09 vaknade jag och mådde fruktansvärt illa. Jag kollade ketoner (man kan få förgiftning och dö vid höga ketoner) och såklart hade jag ketoner, det känner jag direkt för det är ett sådant vidrigt illamående att det går inte förklara för någon utomstående. Hela kroppen känns som en främmande kropp, det är en extremt obehaglig känsla med ketoner. Vissa gånger har jag på allvar trott att jag inte kommer klara mig för att jag mått så otroligt dåligt. 

Nej, blodsockret är ett mysterium. Varför jag ligger såhär högt vet jag inte. Jag har alltid högt blodsocker innan mensen men aldrig på den här nivån. Knäckt tjej en söndag. Jag hade så mycket jag behövde göra idag men jag har inte kunnat resa mig ur soffan pga att jag mår skit. Hoppas ni har en trevligare söndag än mig. Kram ♥