Förra lördagen var det världsdiabetesdagen, 14 november 💙 Mamma är alltid så fin och köper varje år något till mig, för att hon varje dag beundrar min kämparglöd och styrka för diabetesen. Varje minut de senaste 16 åren har jag kämpat. 16 år, det är en så stor del av mitt liv. När det känns tufft hämtar jag styrka från min tatuering Be strong girl, för det är just vad jag behöver vara. Ibland är allt pest och pina och jag känner hur varje cell i kroppen påverkar men också psyket. Jag trodde det skulle vara lättare att leva med diabetes ju fler år som gick men det är verkligen tvärtom. Allra värst är nog nätterna, under de senaste åren har jag kanske sovit mig igenom max 10 nätter samtidigt. Jag vaknar varje dag ett flertal gånger och kollar då alltid blodsockret. Det är inte medvetet, utan det bara händer och det är inget jag bara kan sluta med för jag styr ju inte över när jag ska vakna.