Hej på er!

 

Jag sov så himla dåligt i natt, var så nervös inför ögonbottenfotograferingen. Det tog drygt en timme i och med att jag fick droppar som utvidgar pupillerna och de måste verka drygt 20 minuter. Ögonen fotograferades och jag kunde inte vara mer nöjd med resultatet. Hon sa att det inte är några förändringar sedan förra året, jag har en liten blödning i ögat men den tar kroppen hand om själv och läker ut. Hon sa att det nästan såg finare ut än förra året. Vilken lycka och lättnad! Jag blev verkligen så himla glad. Dock har jag fått sämre syn på höger öga, har fortfarande 1,0 när jag tittar på tavlan med bokstäverna med båda ögonen men 0,9 med höger öga. Waah, det gör mig lite ledsen men antar att det är en del av livet. Hon sa att det är vanligt att se suddigt när man legat högt i blodsocker en period. Jag ska verkligen fortsätta kämpa med blodsockret. Det blev dock sämsta möjliga starten, jag vet inte varför men antagligen har det med både mens och stress att göra för jag var tvungen att stressa som fan för att hinna till jobbet till kl 12.20. Blodsockret bara steg och steg och när jag skulle hem från jobbet hade jag 24,8 i blodsocker. Allså VA, jag blir så frustrerad, jävla diabetes!! Det känns som om jag kan kämpa ihjäl mig och blodsockret lever ändå sitt egna liv. Nu ligger det på 13,8 så det går neråt men jag mår med andra ord inte på topp.