20.25

Hej vänner! 

 

Jag var pigg i hela tre dagar innan jag kraschade igen. Måndag, tisdag och onsdag efter sportlovet var bra. Jag hade energi och var himla glad. Sedan kom torsdagen, den hemska torsdagen som blev galet stressig och tömde mig på energi helt och hållet. Fredagen var jag mer som en zoombie än en människa. Hela helgen har jag varit så himla trött och knappt orkat resa mig ur soffan vilket gör mig ledsen. Jag vet inte om det bara är jobbigt som påverkar och att jag faktiskt är rejält utbränd, mer än vad jag tror eller om sprutorna jag tar mot migrän också kan ha en inverkan. Jag har nu tagit sprutorna i ett helt år och jag kan inte riktigt sätta ett datum på när jag började må såhär dåligt, sommaren var den absolut mest hemska perioden. Jag har läst att depression kan vara en biverkning av Aimovig, sprutorna jag tar men jag vet ju inte säkert. Vill samtidigt inte heller sluta ta sprutorna för de hjälper en del i vissa peioder. Känner mig lite lost kring detta. Hade helst velat sluta ta sprutorna helt för att se hur jag mår men då kommer jag må sämre än sämst med migränen så vågar inte det i detta läget. Samtidigt är jag så trött på att må som jag gör. Ingenting känns roligt längre, jag känner mig hela tiden nedstämd och ledsen och det värsta av allt är att jag inte har någon energi. Sådant som jag tidigare inte ens reflekterat över känns som värsta jobbiga grejen. Mamma ville att vi skulle ut och gå en runda i lördags, jag började nästan gråta när jag tänkte på det för att resa mig ur soffan kändes lika jobbigt som tanken på att bestiga ett berg, det slutade med att jag stannade inne och sedan fick jag ångest över det. I juni blir det ett år som jag mått riktigt kasst, ett år är väldigt lång tid och det börjar inte ljusna heller utan snarare tvärtom. Det är hemskt att inte känna igen sig själv och ännu hemskare att jag inte riktigt vet vad jag ska göra åt saken. 

 

Nåja, det skulle inte bli en sådan här lång utläggning kring detta. Idag åkte jag hem från jobbet direkt 16.30 när jag slutade, det är mitt mål för denna veckan. Åka hem från jobbet när jag slutar och inte sitta kvar. Imorgon kan jag sova till kl 08, guld <3 Jag ska till sjukhuset i Kristianstad för att kolla mina ögon. Ni kommer ihåg att jag skrev för några veckor sedan att jag såg väldigt suddigt, framför allt på höger öga? Ringde till sjukhuset och sa att jag vill kolla upp det. Som diabetiker fotograferar man ögonen varje år men de har så fullt så egentligen skulle jag vänta några månader men det blev ett återbud och då fick jag tiden. Jag har dock sovit så himla dåligt pga detta under flera dagar nu, jag är riktigt nervös inför imorgon. Vad ska de säga om ögonen? Har min diabetes påverkat ögonen så pass mycket? Jag mår verkligen illa när jag tänker på det, får ont i magen av oro :( För två år sedan hade jag för första gången sedan jag fick diabetes 2004 lätta förändringar i ögonen och förra året var det samma. Lätta förändringar kan dra sig tillbaka om blodsockret hålls relativt bra men det är helt omöjligt... Jag ser fortfarande inte bra och är livrädd att jag ska behöva göra laseroperation eller liknande. Ber till högre makter att allting ska gå bra... Dock har jag 17 i blodsocker i skrivande stund vilket är det sämsta tänkbara kvällen innan ögonbottenfotografering. Högt blodsocker = ser sämre = stress inom hela mig = ledsen Carro. Håll tummarna för mig imorgon ♥

Men fy vad jag känner igen mig. I morgondagens blogginlägg skriver jag om något liknade då jag också blev tömd på energi förra veckan. Så fort livet blir stressigt eller det händer motgångar faller jag ner i backen och det är något som jag måste jobba med. Ta hand om dig och hoppas att du snart mår bättre! <3 Kramis

Carro. Jag kan inte med ord förklara HUR mycket jag lider med dig och tänker på dig precis just nu. Jag ber också för dig nu. Och angående hela ditt första stycke vill jag i allra högsta grad be dig att gå till din chef och berätta ALLT och sedan ringa till vårdcentralen och be och psykiatrisk hjälp. För de kommer veta, de kommer föreslå, annan behandling än sprutorna om de tror att det är på grund av sprutorna. Och de vet, de kollar upp allt! 2017 blev jag sjuk i utmattningssyndrom, och som du vet har jag aldrig kunnat återgå till läraryrket. Nu jobbar jag inom handels och har blivit svårt sjuk IGEN! Det är en jättefarlig sjukdom att ha depression och utmattningssyndrom och snääääääääälla var försiktig.

Usch, det låter som att du har det väldigt tungt just nu men har du pratat med någon inom vården om hur du känner? Sådär kan du ju inte ha det, du förtjänar att må så mycket bättre.

Ta hand om dig nu <3

Kram fina du <3 Håller tummarna <3 <3

Fina du! Ta hand om dig och lycka till hos läkaren 😍

Trist för dig tjejen ..hoppas det blir bättre :)

Migrän är verkligen hemskt. Förstår känslan av att vilja ta sprutorna för att inte ha migrän men samtidigt sluta för att se hur det blir då. Jag är i lite samma sits, jag har blivit erbjuden blockerare för migränen, tre piller som ska tas varje dag, livet ut, kan inte riktigt bestämma mig för hur jag ska göra. Det är ett så jobbigt läge.

sv: Jag tror på dig, jag tror på vården, jag tror på att be om hjälp. Du kommer greja det, det kommer vända!! KRAM <3

Usch vad jobbigt. Hoppas du mår bättre snart. Håller tummarna för dig när du göra din ögonfotografering. Kommer säkert gå jättebra :) kram