I måndags gjorde jag inget speciellt, var hemma från jobbet vid 19 så det var sent. Jag sov för första gången på flera år 10 timmar en vardag och det var faktiskt helt underbart... 

I tisdags var jag först hos diabetessköterskan, tog blodtryck, puls och hba1c som tyvärr hade höjts sen förra gången. Jag har två perioder med mitt blodsocker, en period precis när jag fått mens och två veckor framåt som är bra, blodsockret ligger stabilt och allt flyter på och sedan kommer en två veckors period där allt bara går åt helvete, jag får inte rätt på blodsockret och det är som en berg och dalbana. Diabetesen börjar sätta spår nu, både fysiskt och psykiskt efter 15 år med diabetes. När jag legat högt en period får jag väldigt dålig syn, framför allt på ena ögat och det gör mig lika stressad varje gång, det är något som ger mig väldigt stor ångest för jag är livrädd att få komplikationer, som då drabbar ögonen. Det är min största mardröm och jag mår illa när jag tänker på det. Jag hoppas verkligen det blir bättre snart men synen har varit kass i över en vecka nu. Jag sa till min sköterska att jag är väldigt trött på att inte kunna sova ordentligt om nätterna, att jag inte sovit igenom en hel natt på över ett år. Detta gjorde henne bekymrad och vi bestämde oss för att jag ska prova ett annat blodsockerhjälpmedel. Mer om det senare! 

I onsdags var jag på Wokhouse med ett par kollegor och åt, jag beställde anka vilket är sjukt gott. Det blev en trevlig kväll. 

Tidig morgon till torsdag vaknade jag av den sjukaste migränattacken på länge, den knockade mig totalt. Hade så sjukt ont att det inte ens går att beskriva. Behövde dock ta mig till jobbet, dels för att inte förlora pengar och dels för att jag hade viktiga lektioner med åk 9. Smärtan gjorde mig dock helt förstörd, jag tog nässpray mot migrän och den är så stark att det kändes som om näsan skulle gå sönder. Jag tog på mig ryggsäcken och gick hemifrån med tårarna rinnandes längst kinderna, det var verkligen en sorglig stund. På vägen till bilen tänkte jag på min tatuering Be strong girl och försökte hämta styrka. Den tatueringen betyder verkligen mycket för mig. Jag är duktig på att fejka, att lägga på ett låtsas-leende på jobbet men inuti håller jag på att gå sönder ibland. Ett liv med sjukdomar, inte en utan två är fan inte enkelt. Jag har dock blivit duktigare på att verkligen uppskatta de bra stunderna. Det blev en tuff torsdag. Efter jobbet hade jag en inbokad massage, det gjorde svinont men den tog nog rätt bra. 

Och så var det fredag igen. Hade en jättebra dag på jobbet, avslutade med en toppenlektion med åk 9, oj vad jag kommer att sakna dem efter sommaren!! 

Denna vita pluppen har underlättat mitt liv de senaste 3,5 åren. Innan jag fick min libre var jag tvungen att sticka mig i fingret och kolla blodsockret via blod varje gång, flera gånger om dagen. Jag var så less på det att jag bara kollade bs morgon, kväll och när jag mådde dåligt. Denna sensorn sätter man fast på huden och så går där en nål in i huden som mäter blodsockret hela tiden, jag måste skanna med en avläsare för att få reda på hur mycket jag har i blodsocker. Så bra!! Jag har dock varit sugen på att överge libre och istället testa dexcom 6, som larmar när blodsockret börjar bli lågt eller högt. I och med att jag sover så dåligt om nätterna tänkter jag att det kanske kan hjälpa mig. Idag kom min nya mätare. 

Såhä ser den ut. Nu kommer jag alltså ha både denna och pumpen på magen, gillar inte synen och känner mig sjuk MEN det kanske är värt tänker jag. Efter första kvällen känner jag mig nöjd, jag har haft fint blodsocker så den har inte behövt larma något. Vi får se hur natten blir. Jag behåller pluppen på också för säkerhets skull ett par dagar. Återkommer med recension 😊