Det finns hopp för allas hår

Ojoj, stackars mitt hår. När jag gick på högstadiet hade jag långt, tjockt och friskt hår. Jag är ju brunett egentligen och innan jag började göra slingor var mitt hår otroligt tjockt. Som de flesta någongång i livet gör, valde jag att börja färga håret. 

Detta var ett par år efter att jag hade börjat slinga håret, fortfarande väldigt fint, tjockt och långt hår. Ni kan ju tänka er hur håret såg ut innan jag ens började slita på det. Mitt drömhår verkligen!! 

 

Sedan kom jag in i en period där jag bara ville ha ljusare och ljusare hår. Jag slingade det ganska ofta, ett par gånger per år och ville att frisörerna skulle ha i starkt medel för att håret skulle bli så ljust som möjligt. Ljust blev håret men ojoj så slitet. En frisör i Polen lyckades få mitt hår platinablont men på köpet ramlade i princip hälften av mitt hår av. Sedan valde jag att färga håret mörkbrunt men vantrivdes i det och då började processen att få det ljust igen. Det slet på håret något så oerhört. 

Här var mitt hår i sämsta möjliga skick någonsin, ehh kan man ens kalla det hår? Det är blonda, tunna stripor som bara hänger. Grååååter när jag ser det. 

Därefter slutade det ens att växa på längden, ja ni ser ju hur oerhört tunt det är. Här borde jag egentligen klippt av det till axellängd för det andra kan ju knappast räknas som hår. 

ALLTSÅ VA??? Vad gjorde jag med mitt stackars hår :( Där och då tyckte jag inte det var så hemskt men nu när jag ser tillbaka på det är det ju en ren tragedi. Nej, jag vill aldrig ha tillbaka detta hår igen. 

Cirka 2 år gick och håret blev liiite tjockare och liiiite längre men ni ser ju hur ljust det är, blekningen skadade fortfarande håret så pass mycket att det inte fick någon chans att växa ut.

Ett år senare och fortfarande skadat. 

Liiiite friskare, liiiite längre.

 

Nu, i skrivande stund februari 2020 ser mitt hår ut såhär. 

Wow, vilken skillnad! Det är fortfarande inte lika tjockt som för 10 år sedan men det lär det nog aldrig bli men vilken skillnad. Det är långt, mycket tjockare och framför allt så, så mycket friskare. Som ni ser på färgen är det inte platinablont utan det är lite olika nyanser av ljust istället men jag har kommit fram till att det är viktigare för mig att ha ett friskt hår som inte är lika ljust än att ha ett ljust och helförstört hår. 

 

Det finns alltså hopp för allas hår, det gäller bara att ha tålamod och ta hand om det så kommer det till slut att växa till sig och bli friskare. Det är en lång process, vi pratar om år 2014-2020, alltså 6 år. 

 

Vad har jag gjort för att få ett långt och friskt hår igen? 

- Tvättat håret två gånger i veckan, inte mer för det sliter på håret. 

- Använt värmeskydd när jag fönar håret, jag fönar alltid håret efter att jag tvättat det och med värmeskydd är det okej.

- Inte använt plattång och locktång (gör ändå aldrig det i vanliga fall heller) men det är ju sådant som verkligen sliter på håret. 

- Slingar håret, folieslingor istället för i hätta. Folie är mer skonsamt för håret. 

- Slingat håret var 7/9e månad ungefär, inte oftare än så.

- Använt Olaplex ett par gånger när jag slingar håret. 

- Klippt håret oftare än tidigare, cirka var 4e månad. 

- Använt bra schampo, använder Tresemme som passar mitt hår bra. 

- Använder alltid Maroccan Oil och Trauma Treatment efter tvätt. 

- Investerat i bra hårborstar. 

- Men framför allt, nöjd mig med att håret är ljust istället för platinablont. 

 

Som sagt, tålamod är allt. Håret kommer att växa ut till slut men det är ingenting som händer över en natt. Jag är i liknande situation med mina ögonfransar nu, de är ju helt förstörda efter fransförlängningen. Har äntligen tappat alla fransarna nu förutom en jäkel som vägrar ramla av. Mina fransar är sköra och tunna och jag mår skit. Jag målade fransarna med mascara för första gången på cirka 3 år nu när jag var i Riga, det såg hemskt ut. Tunna och korta fransar som aldrig förr, började nästan gråta haha... Har nu köpt en mascara från Clarins som jag ska prova imorgon och en primer till ögonfransarna. Jag har hört att man tappar alla sina framsar var 8e vecka ungefär så nu gäller det att hålla ut. Har dock också läst att det kan ta månader och till och med år för ögonfransarna att växa ut om man förstört de med ögonfransförlängning. Tjejen på Kicks sa att jag i alla fall ska vara glad som har mina naturliga fransar kvar för hon har stött på många tjejer som i princip tappat alla sina egna fransar också, gråter bara av tanken. Nu är det samma som gäller med som håret antar jag, tålamod, tålamod så kanske jag någongång kommer få tillbaka mina relativt långa fransar igen...

Oj vilken resa ditt hår har gått igenom och så skönt att du har fått tjockare hår igen. <3 Kramis

gillade de ombre du hade, men nu är det jätte fint :)

Tack för tips! Har tidigare också förstört mitt hår, tyvärr. Jag färgar det fortfarande men tar hand om det mycket mer och det är redan mycket friskare!

Kanonbra tips vännen! Vill inte ens minnas hur mycket jag förstört mitt hår under alla hår, haha <3 KRAM

Jämfört med skräckåret (när man ser hur det varit innan alltså!) så har du gjort så extreeeeema framsteg, omg!! :D :D

Alltså det här kommer ju låta skitkonstigt, men jag saknar din lugg 😍😭 du passar så bra i lugg!

Åh så härligt att ditt hår börjat må bättre! Jag slutade färga mitt hår någonstans 2012-2013, är visserligen fortfarande sämst på att ta hand om mitt hår men så länge jag klipper mig typ en gång vartannat år är det ändå helt okej, haha! ;)

Ja oj vad det sliter verkligen!! Jag har faktiskt aldrig färgat mitt hår, men det har påverkats av mitt mående i perioder har jag märkt. Nu behövs det toppas för det är slitet i topparna men jajaja... ;)