Jag pratade med henne i fredags, jag var en av de sista som såg henne på skolan. Jag var kvar till kl 19 i fredags och hon gick vid 18. Det var sista gången jag såg henne. Det har verkligen varit en extremt tuff och psykiskt påfrestande vecka. Jag tänkte på henne hela helgen och hela denna veckan har tankarna bara snurrat. Kring döden och kring livet. 

I måndags samlades först personalen och redan där brast det för mig. Sen skulle vi meddela detta till våra elever. Jättestarka har de varit och även mina kollegor, vi har hela veckan stöttat varandra varje minut ❤️

Döden är fruktansvärd och livet är så orättvist. Hon har gått bort medan terrorister, mördare, pedofiler och våldtäktsmän lever. Varför är livet såhär? Varför tas de finaste människorna från jorden alldeles för tidigt medan onda människor än lever? 

Hon var en fantastisk människa, kollega och chef. Fann alltid tid för alla, även om tiden egentligen inte fanns där. Brydde sig om allt och alla och när jag hade tuffa dagar på jobbet fanns hon där med sina kloka råd, varma famn & stora kram. Tack för att du visat mig vad det innebär att ha en fantastisk chef, en chef som berömt och funnits där. Jag kände mig för första gången i mitt arbetsliv oerhört uppskaddad, jag fick höra så mycket fint som alltid värmde hjärtat. Jag kommer aldrig att glömma dig, för evigt saknad. Vila i frid, fina ängel. 🕊❤️