Vila i frid Tim
Jag antar att hela världen blev lika chockade som jag blev över nyheten om att Tim, Avicii avlidit.
Jag har aldrig varit ett fan av Aviciis musik, det är inget jag lyssnar på under min fritid men alla har väl dansat till hans låtar. Jag såg dokumentären True stories igår för att jag ville veta mer om honom, tankarna började snurra runt. Vilket
tragiskt avslut på en 28 årig killes liv.
Utåt sett verkade Avicii ha allt och leva ett perfekt liv. Att kunna livnära sig på det man älskar, bli galet framgångsrik, samarbeta med några av de största artisterna i världen, bli hyllad världen över, dra in sjukt mycket pengar och upptäcka världen.
Visst verkar det perfekt? Ser man dokumentären märker man dock snabbt vilken ångest killen hade. I början var det perfekt men snabbt övergick all press till ren och skär ångest. Ganska snabbt insåg han att han inte längre fann någon glädje i
alla spelningar och ändå så fick han inte sluta turnera precis då när han kände för det. Varför? Jo för att pengar och girigheten hos hans managment tog över. Hur kan pengar vara viktigare än en ung människas hälsa? Sådant äcklar mig oerhört. Att
sätta mer och mer press på en person som uppenbarligen redan mår så dåligt, hur kan man?
Som Tim själv uttalat sig om var han både perfektionist, arbetsnarkoman och introvert. Han kände inte att någon förstod sig på honom. Detta kan jag säga av egna erfarenheter är livsfarligt. Dokumentären True stories visar på hur oerhört farligt psykisk ohälsa
kan vara och att det inte spelar någon roll hur framgångsrik och rik en människa är, om ångesten tar över och samtidigt girigheten hos andra människor. Att folk inte lyssnade på honom och stöttade hans beslut i att sluta turnera, redan vid första
antydan är fruktansvärt. Ett en människa känner så mycket press och stress över att leverera trots alla sjukdomar, sjukhusbesök och signaler från kroppen som ingen tog på allvar gör ont att se. Slutet på dokumentären var så fint, när han var
på Madagaskar med sin gitarr och kände sig som 18 igen, som killen utan all press. Tim verkade vara en oerhört genuin, omtänksam och snäll person som gick ett tragiska öde till väga. Jag vet inte vad som hänt men,
Vila i frid, Tim. Du är älskar och saknad av många på jorden.
Kommentarer
» Angelica Wåhlin
Så himla sorgligt!
Svar:
Carro
Trackback