Livet som högstadielärare
Redan torsdag?! Veckorna går så fort. Imorgon har jag jobbat 3 veckor på mitt nya jobb. På mitt första riktiga jobb som högstadielärare. Jag har ju vikarierat på skolor här i Hässleholm, varit på en skola vääääldigt mycket som jag trivs på oerhört men där fanns inget jobb ledigt just nu. Perfekt lägligt kom detta jobbet som jag tog. Rektorn ville verkligen anställa mig, jag gick dit på intervju och tog verkligen världens största chansning. Ha i åtanke att det kommer från en person som ogillar förändringar över allt annat. Tusen tankar flög runt i mitt huvud. Det är en skola jag aldrig jobbat på innan, en stor skola med 300+ elever som jag aldrig träffat, en korridor jag inte känner igen, ny personal, nya klassrum, nytt arbetsrum. Ja allting var nytt och okänt. Kommer jag att trivas? Vad händer om jag inte trivs?
Jag tackade ja till jobbet och hoppades verkligen på att det skulle bli bra. Jag har ju gått i skolan i 17 år, rutiner huggna i sten och nu slutade allt. Men vet ni vad? Det blev precis som jag hade hoppats på, jag trivs jättebra på mitt jobb! Det känns så oerhört skönt. Det är högstadiet jag älskar att jobba på och varje morgon åker jag till jobbet med glädje. Jag har väldigt bra kollegor, de har svarat på alla 7273929 frågor jag haft och jag känner mig aldrig i vägen. Jag har blivit otroligt bra bemött av rektorn och hennes team och eleverna är underbara! Mycket härliga, roliga och snälla tonåringar. Klasserna jag undervisar är jättebra, jag gillar båda starkt! Jag kör med tydlig struktur, ganska stränga ramar när det gäller ordning i klassrummet men samtidigt försökte jag direkt finna kontakten med eleverna och skapa en god relation vilket har gått bra.
Idag fick jag höra av en mamma att hennes son hade kommit hem och varit otroligt nöjd och glad, han hade hunnit med allt han skulle och fått så mycket hjälp av mig och var helt enkelt väldigt glad och nöjd med hur det fungerar. Det värmer verkligen att höra! Guldvärt. Jag älskar att jobba med tonåringar, många tycker att det är absolut värsta åldern i skolan men jag gillar utmaningen. Jag älskar att se utvecklingen från 7an till 9an, både personlighetsmässigt, mognadsmässigt och kunskapsmässigt. Jag älskar känslan av att finnas till och att hjälpa de här tonåringarna. Att vara högstadielärare är ett jobb med oändlig variation, ingen dag är den andra lik. Det är sena kvällar med rättning och planering, mycket jobb och otroligt lite tid för planering och för att hinna med allt, utmanande elever, elever som är tuffa att handskas med men ingen dag är den andra lik. Det händer alltid något roligt, något annorlunda.
J a g ä l s k a r a t t v a r a h ö g s t a d i e l ä r a r e ♥
Ett fast jobb är också lika med en fast inkomst vilket gör att jag kan planera resor på ett helt annat sätt nu! Inom de närmaste åren vill jag till Aruba och New York. Två riktigt dyra resor men det ska gå.
Kommentarer
» Johan
Wow, vilken grej, grymt Carro! Och att du trivs så bra, det är ju verkligen huvudsaken!!! :)
SV: Den är riktigt bra tycker jag, sätter sig på hjärnan :)
Svar:
Carro
Grattis till modiga du som tog steget och gjorde något bra av det!
Svar:
Carro
Trackback