Prestationsångest och längtan bort
Jag kämpar på med mitt examensarbete som verkligen är det tuffaste jag gjort under alla mina 17 år i skolan. Jag skriver om ett klurigt ämne, det är inte så att jag kan låna böcker på biblioteket, slå upp en sida och börja skriva. Nej, tyvärr - det finns nämligen inga böcker som handlar om det jag skriver om! Jag måste använda mig av cirka 16 olika böcker och ta teorier från alla möjliga håll och försöka få ihop det till en sammanhängande vetenskaplig text och det är verkligen mission impossible. När jag (förhoppningsvis i januari-februari) klarar mitt examensarbete och får godkänt på det kommer jag vara världens stoltaste människa för just nu känns det verkligen som en rejäl omöjlighet. Det känns som om jag är vilse i en stooor skog och det kvittar om jag tar höger eller vänster för jag hittar ändå inte rätt riktning. Trodde aldrig att examenarbetet skulle vara såhär tufft. Sedan jobbar jag ju 100% också och det är väldigt tufft. Det är dock ett beslut jag själv tagit och som jag är nöjd med, jag skulle aldrig klara av att skriva mitt examensarbete endast genom att sitta hemma. Jag måste komma ut och jobba under dagarna. Allt det i samband med daglig migrän och en strulig diabetes är inte lätt.
Förra veckan träffade jag min handledare och han tyckte att min inledning som jag kämpade så hårt med innan jag åkte till Dubai, (remember?) var jättebra. Jag var verkligen inte beredd på att få beröm för den eftersom han är otroligt krävande och sträng. Jag blev riktigt glad men samtidigt fick jag sjuk prestationsångest. Nu vill jag ju prestera hela examensarbetet på samma sätt, jag vill att jag ska vara nöjd med vartenda ord jag skriver. Jag har så sjukt höga krav på mig själv, it´s killing me sometimes. Som igår, fick sån galen prestationsångest så jag satt på soffan och stirrade typ in i väggen i flera timmar - det bara blockerades. Jag hade så mycket ångest över att jag måste skriva men jag kunde verkligen inte sätta igång. Kunde inte fokusera på något annat heller för jag har bara det jag måste göra i tankarna. AS JOBBIGT!!!!! Jag ska skriva 10 sidor på datorn till på fredag, jag trodde först att min handledare skämtade när han sa att jag ska skriva 10 sidor under en vecka men det gjorde han visst inte. Waah, galet. Jag vet verkligen inte hur jag ska hinna det.
Jag tror verkligen att jag måste boka en resa till Makrigialos i sommar igen. Vi har varit där två år i rad nu - en fiskeby på Kreta i Grekland och det är verkligen det enda stället i världen som jag besökt hittills där jag kan slappna av till 100%. Där jag kan ligga på stranden, lyssna på musik, läsa en bok, kolla ut på havet och bara känna hur hela kroppen slappnar av (och det kommer från en tjej som har otroligt svårt för att slappna av). Nu när vi var där i somras kände jag dock att jag inte kunde slappna av så som jag vet att jag skulle kunna göra där på grund av stress över min VFU, språkhistorian, examensarbetet och framtida jobb. Får jag allt det här fixat som är mitt mål känner jag att jag för första gången i mitt liv skulle kunna njuta av min semester till 110% och jag känner att det är precis det jag behöver för att kunna ladda mina batterier. Tror inte det blir alltför svårt att övertala mamma eftersom att hon känner samma kärlek som jag till Makrigialos men det är ju pengarna som ställer till det. Det är liksom 20k kronor och det är en hel del money. Bara jag får jobb så fixar det sig. Hope to see you again Makrigialos!
Kommentarer
» Eva`s blogg
Låter som du bör ta det lugnt, en resa är alltid rätt o Grekland är mitt <3 hoppas ni kommer dit kram <3
Svar:
LittleMissSunshiiiine
Stort lycka till med både examensarbete och semester!
Svar:
LittleMissSunshiiiine
Trackback