En av de sakerna jag mest hade saknat med Makrigialos var de magiska solnedgångarna. Det går inte beskriva med ord hur vackert det är att se när solen går ner bakom de ståtliga bergen. Det är helt magiskt, måste upplevas med egna ord för det går inte att beskriva genom text.

 

Första kvällen var det med andra ord en självklarhet att beundra solnedgången. Här är ett försök till att visa upp er hur fint det är när solen går ner över Makrigialos.