Ska till neurologen nu. Botox hjälper inte. Förebyggande tabletter hjälper inte. Mina tabletter hjälper inte längre lika bra. Är helt knäckt. 

 

Ska kräva att jag vill göra magnetkameraundersökning igen och typ alla blodprov som finns. Jag vill vara helt säker på att det inte är någon tumör eller liknande för det skrämmer mig mest. 

 

Läste den här artikeln

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article19033146.ab

 

Och lyssnade på sommarpratet. Jag blev så otroligt rädd. Bara grät och grät och grät. Så som hon beskriver smärtan, att det känns som om någon hugger med en yxa i huvudet, den beskrivningen passar så bra in på min migrän. Marie fick en hjärntumör. Och jag är så sjukt rädd, rädd att jag har något liknande. Tårarna kunde inte sluta rinna. 

 

Men att ha migrän varje dag är inte normalt. Jag vill göra alla undersökningar som finns, alla blodprov osv så att jag är säker på att det inte är något allvarligt. Det är min största rädsla i livet. Tänk så har jag också någon tumör? Tänk om? Jag vill inte ens tänka tanken. 

 

Men nu ska jag till neurologen och beskriva min smärta. Folk som träffar mig säger att jag alltid är glad, ja jag försöker hålla uppe mitt humör. Men det de inte ser är alla tårar, skrik och smärta jag går igenom här hemma. Idag har mamma sjukt ont i huvudet. Hon sa: Caroline, om du har såhär ont varje dag så är jag riktigt imponerad av dig, att du ens orkar gå i skolan, plugga, jobba, leva. Ja mamma, jag känner sån smärta varje dag. 

 

Men vad gör man? Jag kan ju inte bara sluta leva. Men varje dag är en kamp mot mitt huvud. Snälla huvud, ge mig bara 1 dag utan migrän. Jag har glömt hur det känns, jag har glömt hur det är att må bra och det gör mig otroligt ledsen. Jag är inte värd det här. 

"Migrän under flera års tid. Läkarna skickade hem henne gång på gång". Exakt min situation. Läkarna tar inte mig seriöst och det gör mig livrädd.