Jag fick ju medicin som ska minska vätskan kring hjärnan eftersom jag har för mycket vätska där. Det kan vara så att det är vätskan som trycker mot huvudet och orsaker migrän. Jag har tagit tabletterna i några dagar nu och blivit otroligt positivt överraskad. Inga andra tabletter har ju funkat. 

Men jag vågar verkligen inte hoppas för jag har blivit besviken så många gånger förut. Såklart tror jag inte att tabletterna kommer ta bort min migrän helt, det är liksom omöjligt. Men om jag i alla fall skulle få 2-3 migränfria dagar i veckan hade jag varit troligt tacksam.  

Botox, tusentals tabletter och inget har hjälpt. Nu känner jag mig för första gången på flera är hoppfull. Tänk så får jag tillbaka mitt liv? Tänk så kommer jag kunna få må bra igen? Tänk om jag slipper skrika och gråta av smärta flera gången i veckan? Tänk om läkarna äntligen hittat vad felet är? Det finns inget jag hellre vill. 

Men som sagt så vågar jag inte hoppas för mycket. För jag kan rätt som det är vakna upp med den sjukaste migränen imorgon. Så hoppas ska jag inte. 

Mamma har en kompis som håller på lite med andliga saker. Hon hjälpte mig med ett andningsproblem jag hade för några år sedan. Och på Semirs student satt hon bredvid min mamma, jag satt vid ett annat bord med Semir och mina andra kompisar och så berättade mamma att hon kollade på mig med en riktigt intensiv blick i drygt 5 minuter och tårar började rinna längst hennes kind. Sedan kom hon fram till mig och sa "du kommer snart inte ha migrän längre". Jag tror till en viss mån på sånt här, jag hoppas innerligt att hon har rätt.