Dagen har varit upp och ner. När vi var på wokhouse kom Semir, Ania, Wiktoria och Violetta. Jag hade inte riktigt lust att prata med dem efter igår. Men vi åt i alla fall och sedan åkte de till Kristianstad. Sen när de hade gått utbytte mamma och Violetta lite åsikter för både jag och mamma tycker det var sjukt dåligt stil av dem igår och så gör man inte. Som en mamma borde Violetta reagera men det gör hon inte, inte ett skit. Hon låter hennes barn göra exakt vad de vill, det är något av det värsta man kan göra som förälder. 

 

Jag och Semir har ju varit barndomskompisar väldigt länge och jag tycker om honom och han tycker om mig. Men han har förändrats väldigt mycket, hänger bara med polacker och det enda de gör är att supa, festa och röka. Jag har varit på en fest i Bjärnum en gång hos en av polackerna och jag hade kul, trots att jag inte dricker och röker. De som inte kan ha kul utan alkohol undrar jag vad fan deras fel är? Istället för tvärt om? Jag fick i alla fall reda på av Semirs mamma att någon/några av Semirs polska kompisar i Bjärnum inte vill bjuda med mig när de hittar på saker/festar. Det stack till som en kniv i hjärtat. Fy vad sårad jag blev. Jag försökte hålla tillbaka där på restaurangen men tårarna var verkligen nära. Jag är så himla känslig, min mamma har uppfostrat mig otroligt bra och det är jag tacksam för. Men i dagens samhälle fungerar det tydligen inte att vara som jag. Ödmjuk, tro positivt om alla, hjälpsam, känslig. Nej man ska tydligen vara en jävel helt utan känslor, då fungerar det tydligen. Finns inget värre än folk som snackar skit bakom ens kompis rygg. Ni alla som någon gång gjort det, fyfan på er. Vänd på situationen och tänk på hur det vore om ni var den utsatta personen. Inte alls kul, eller hur? 

 

Jag började i alla fall gråta på restaurangen, tårarna bara rann. Jag är för känslig, jag tar åt mig även när jag inte borde. Egentligen borde jag ju tänka: åt helvete med dem. Vad ska jag med ett gäng falska "kompisar" till. Men det är inte jag. Anledningen till att de inte vill umgås med mig? Jo för att jag inte dricker och röker på fester. Liksom vad in i helvete? Jag är i alla fall en bra tjej, den enda utav dem som har ambition nog att studera vidare och faktiskt har en framtid. Istället för att supa bort sin tid. Det är bara så tragiskt. Jag är smart och jag kommer få ett bra jobb. Jag behöver inte hålla kontakten med ett gäng skithögar. 

 

Jag vet inte exakt vilken/vilka av hans kompisar det är som sagt så. Riktigt fegt av Semir som inte ville säga det och ännu fegare av personen som tydligen kan spotta ut sig sådana hemskheter men sedan inte vågar stå för det. Usch, tvi för sådana människor. Men jag har ju mina aningar, är liksom 99% på vem det är som bestämmer i det gänget. 

 

Det som sårade mig allra mest är egentligen inte dem för jag brukar inte umgås med de plockarna, bara på fester eller så när man träffas ibland. Så egentligen skiter jag i vad de tycker om mig. Men det är Semir, att han inte kan stå upp för mig, som han känt i så många år. Istället väljer han dem, som han bara känt i något år. Det är det som gör mest ont. Sedan skriver han: jag vill inte vara inblandad i detta. Men sorry lilla vän, det är du redan. Så av honom fick jag inte ut mycket mer. 

 

Men jag kommer aldrig mer vilja umgås med de polackerna, de kan supa ihjäl sig om de så vill. Om de tycker att jag inte är värd att umgås med för att jag inte dricker och röker så skrattar jag bara åt dem. Att man kan ha så låga värderingar, helt sjukt. Just nu vet jag inte hur jag ska göra med Semir. Det är ju inte han som inte tycker om att umgås med mig utan hans kompisar. Men hela situationen, både igår och idag gör att jag inte vill prata med honom just nu. Jag vet inte om jag kommer kunna se honom på samma sätt efter det här. 

 

Jag är sårad, väldigt sårad. Jag tål inte skitsnack bakom ryggen, det är bara så sjukt lågt. 

 

Men jag ska glömma dem och koncentrera mig på de äkta vännerna jag har, de som accepterar mig för den jag är och deras liv kretsar inte kring alkohol. Hela hans gäng har jag aldrig sett som nära kompisar men det gör ändå så ont. Det är som ett slag i magen att få höra att någon inte vill umgås med en. Förstår inte varför de inte bara har skrivit till mig på Facebook eller något? Det bevisar bara hur fega de är. Och jag skrattar åt dem. 

 

Mitt humör blev bättre när jag var på maxi och träffade Elliot, Amel, Oskar och Adrian. Så härliga killar! Oskar har kommit hem från Mallorca, samma hotell som jag och är hur brun som helst. Snackade och skrattade med killarna ett tag. 

 

Sen kom min bror och Jack och överraskade oss med ett besök. Jack ger mig den kärlek jag behöver, det räcker att jag kramar om den lilla kroppen så fylls hela jag av kärlek.

 

Så har jag pratat massor med Elin och Ali ikväll. 

Finaste på länge, han är bara en sån himla bra kille. 

Bästa Ali!! Så glad att jag lärt känna honom, en sjukt fin kille som alltid finns där när man behöver prata. Och hans värderingar är perfekta, han är så lik mig till sättet. Jääääättebra killkompis! <3