Nationella prov svenska
Nu i veckan är det dags för de nationella proven i svenska! Det är alltid en av de stressigaste perioderna för alla högstadielärare. Mina 9or är dock helt fantastiska så jag känner inte minsta lilla oro. Jag vet att de kommer vara hur grymma som helst
och tillsammans fixar vi detta utan problem. Jag har en sååå bra klass och jag älskar att undervisa dem. Jag älskar att utvecklas tillsammans med dem och de senaste månaderna har vi haft så himla bra lektioner. Allt flyter verkligen på och jag är redan
hur stolt som helst över dem. De ger mig så mycket glädje. Kom igång nu alla 07or, kick some ass. Ni kommer vara hur grymma som helst. Bara ta det lugnt så löser sig allt.
På tisdag är det läsförståelse och på torsdag skriva. Varje år gör jag läsförståelseprovet själv också. Jag tycker det är skitbra. Dels får man en helt annan förståelse för texterna och frågorna och dels är det jätteroligt att testa sig själv. Jag
satsar på A även i år ;-)
Det kommer bli en intensiv vecka men nu kör vi. Jag är taggad!
Så fint
Igår träffade jag E. Senaste gången vi sågs var i början av januari så det var verkligen dags, har saknat honom. Han var hos mig runt kl 19 och sov här och idag åkte vi till Kristianstad en runda, han ville handla kläder i affären där jag jobbar.
Det har varit en otroligt mysigt kväll, natt och morgon. E är verkligen en person som gör mig trygg och bekväm och det är något jag har väldigt svårt att känna. Vi träffas ju lite till och från med varje gång vi ses känns det bara bättre och bättre för
nu kan jag verkligen vara mig själv med honom. För mig tar det tid att kunna vara mig själv men det är jag verkligen med honom nu. Första gången vi sågs i mars förra året var jag ju stelaste tjejen ever. Jag känner en extremt stark attraktion
till honom vilket är väldigt fint. Att ligga i hans varma famn är en av de bästa sakerna jag vet. Det var så mysigt när han höll om mig under natten. Trots allt jag varit med om finns det ju faktiskt fina killar. E är en kille jag litar på till 100% och
det känns fint. Nej, riktigt mysigt var det. Jag saknar honom redan så jag hoppas vi ses snart igen.
Jag fick ju såklart världens vidrigaste mensvärk, fyfan asså så han körde till Kristianstad. Det var så nice att vara passagerare i sin egna bil haha, det kan jag vänja mig vid.
Sedan åt vi på Mister York, så jäkla gott är det där!!
Uppdatering kring status bedrägeri
Nu var det ett tag sedan. Jag har fått lite frågor kring hur jag mår och jag skulle ljuga om jag sa att jag mår bra för det gör jag inte men jag försöker. Status just nu är att jag inte alls hört något från polisen. Polisen sa tidigare att de kommer höra
av sig antingen om förundersökningen läggs ner eller om jag kommer bli kallad på förhör. Jag antar att det kan ta mer än en månad att färdigställa en förundersökning? Det har varit en jävla stress kring hela situationen. Inte nog med att han fuckade
upp min trust hela så har det ju varit ett rent helvete att försöka få rätsida på allting, en sådan sjuk stress. Samtidigt som jag då behövt jonglera detta med mitt jobb som har varit extremt hektiskt under senaste tiden. Det har varit ett levande
helvete. Just nu är det lite oklart för hur mycket pengar han faktiskt lyckats hämta upp mobiler och vilka han aldrig hann hämta ut innan bank ID:t spärrades. Alla banker/telefonoperatörer har inlett en egen utredning kring bedrägeri och Remember
bank kom fram till att stryka hela skulden på 30 000 kr vilket var en enorm lättnad. I torsdags fick jag däremot brev från Comviq som skriver att de kommit fram till att det inte alls är något bedrägeri för det är ju identifierat med mitt bank ID.
Vilka pantade idioter, det är ju det hela förundersökningen och polisanmälan handlar om. Det är som att prata med en vägg, de är helt fucking efterblivna. Jag skrev till dem att de kan glömma att jag kommer betala en enda krona för något jag inte
har gjort men de säger att jag är betalningsskyldig. Ärendet kommer bli en tvist i domstol och jag har en utredare som kommer att företräda mig så får vi se vem av mig och Comviq som vinner. Detta tar aldrig slut, varje dag i princip får jag hem nya
brev med nya abbonnemang, kontantkort och fakturor. Det är typ som en levande mardröm. Jag har fått så många kreditprövningar på UC, det påverkar ju hela min kreditvärdighet enormt. Min utredare jobbar på att föröka få bort dessa kreditprövningar
så vi får se hur det går.
En sak som jag dock inte låtit ske är att denna situationen ska hindra mig från att våga lite på killar igen. Det var såklart min första automatiska tanke men efter att ha pratat med familj, vänner och kollegor säger alla att det kan jag självklart inte
göra. Jag ska ju inte låta honom "vinna", förstöra mitt liv. Jag har blivit utsatt för en extremt stor idiot, en psykopat men jag tänker att oddsen för att det ska hända igen rimligtvis bör vara extremt låg? Sedan tänker jag på vad oddsen är att det
just hände mig? Händer det en på 1000? En på 10 000? Eller hur pass "vanligt" är det? Det är något som stör mig ganska mycket.
BIRTHDAY GIRL
Nej men ni FÖRSTÅR INTE hur mycket ångest jag har över att 29 ändras till 30 idag!!! Allt som började med siffran 2 var bra men nu när siffran 2 ändras till 3 känns det katastrofalt dåligt. Jag vill för evigt vara in my 20ths? 30 känns så gammalt. När
någon nu frågar mig hur gammal jag är så ska jag alltså svara 30 istället för 29 😭😭😭😭 Gråter.
Jaja, 26 februari och grattis på födelsedagen till mig. Det enda jag egentligen önskar mig är att ha ett fortsatt bra år för det har börjat rent åt helvete. Jag ska försöka göra 30 till mitt år. Jag är fortfarande ung (försöker jag intala mig själv i
alla fall), jag har inga barn och är fri att göra vad jag vill, träffa vem jag vill och bara ha roligt. Drömmen är såklart att träffa en fin kille som faktiskt uppskattar mig men mad tanke på min tidigare historik så tror jag inte det kommer ske när
jag är 30 heller. Under min förra födelsedag fick jag reda på att killen jag träffade låg med någon annan, på min födelsedag. Happy birthday till mig liksom, det kan ju knappast bli värre i år liksom ;-) Under min förra födelsedag hade jag dessutom precis
blivit smittad av fusobakterien som nästan på riktigt tog död på mig så denna födelsedagen kan ju faktiskt bara bli bättre. Lucky meeee.
18.04
Sportlov!! Kunde inte komma mer lägligt. Som ni vet har det varit en av de absolut värsta veckorna i mitt 29 åriga liv. Det har varit ett rent helvete och jag är trött, så trött. Allt med bedrägeriet har tagit musten ur mig helt. Jag förstår inte hur
man kan göra så mot en person man ändå har umgåtts med. Det får mig verkligen en tappa tron på hela den manliga mänskligheten. Just nu kan jag inte göra så mycket mer i situationen utan jag har en utredare på ID kapning som ska bestrida fakturorna
i mitt namn och polisen håller på med förundersökningen. Jag får ingen information från polisen så vet faktiskt inte alls mer om ärendet.
Modern restaurant Sopot Pier
Det blev en underbar eftermiddag på piren i Sopot. Det var perfekt väder. Kallt men soligt. Jag njöt verkligen. Det hade ju absolut kunnat blåsa mindre men utöver det så :-)
Vi gick till en väldigt fin men väldigt dyr restaurang vid piren med utsikt mot havet, mest för att värma oss.
Det blev en kulinarisk matupplevelse. Sista bilden är hare. Jag har aldrig tidigare ätit hare men jag tyckte faktiskt det var riktigt gott. Speciell smak men tummen upp.
Tycker absolut Sopot är värt ett besök över dagen om man är i Gdansk men skulle inte säga att man behöver stanna över natten där utan ett par timmar räcker.
Nedbruten
De som vet vad som hänt de vet. I övrigt vet jag faktiskt inte riktigt hur mycket jag får berätta då det är en pågående polisutredning och förundersökning igång och jag vill inte förstöra den på något sätt. Jag har i alla fall en ganska klar bild
över vad som har hänt. Jag vet inte hur jag någonsin i hela mitt liv kommer kunna lita på en kille igen. Detta är det sjukaste som någonsin har hänt mig och faktiskt det sjukaste bedrägeriet jag någonsin har hört om. Jag mår otroligt dåligt. Jag känner
mig bestulen på både min identitet och integritet. Jag vet inte hur jag någonsin ska kunna träffa en ny person och lita på det han säger efter att ha varit med om en sådan här situation. Det handlar om sjukt mycket pengar och jag kan tänka mig att det
kommer bli ett helvete framöver med domstolstvister och liknande. Jag mår extremt dåligt som sagt men jag ska inte låta honom få bryta ner mig fullständigt. Han har redan brutit ner mig tillräckligt men jag måste försöka resa mig och vara stark.
Jag har fått otroligt fint stöd av min familj, mina kollegor, mina vänner och mina elever. Så otroligt fina och kloka saker som sagts till mig under den senaste veckan. Någonstans i allt detta mörker är det i alla fall en liten ljusglimt. En kommentar
som "Du är en så fin tjej Carro och du förtjänar verkligen inte detta. Jag är genuint ledsen för din skull" är fint att få höra.
I’m off
Jag har varit med om det sjukaste bedrägeriet jag hört om i hela mitt liv. Jag mår skit just nu så aktiviteten kommer vara låg ett par dagar, så att ni vet. Vi pratar bedrägeri på flera hundra tusen kronor. Det är en så äcklig känsla. Tomhet. Ilska. Förvirring.
Hur kunde det ens ske? Hur kan en person vara så kallblodig?
Tankar
Sista jobbveckan innan sportlovet, så otroligt skönt. Jag behöver verkligen den ledigheten, jag känner mig helt slut. Konstant trött, jag är verkligen aldrig pigg. Oavsett hur mycket jag sover är jag alltid lika trött. Jag börjar bli allt mer övertygad om att jag har en depression. Vårdcentralen har skickat remiss till PDT i Kristianstad. Det är psykodynamisk terapi och jag tror absolut jag behöver det. Jag har provat KBT och det hjälpte med vissa delar av mitt liv men jag behöver mer terapi, det är många delar i mitt liv som inte fungerar. Måendet är inte bra. Jag har en så fin mamma, en bra bror och lilla Jack, fina vänner, ett jobb jag gillar och en fin kille jag träffar men jag är fortfarande inte glad. Jag är aldrig längre genuint glad och har inte varit det på många, många år. Det är den konstanta tröttheten och nedstämdheten som jag tycker är allra jobbigast.
Igår frågade Matteo om jag ville komma hem till honom, till hans lägenhet i Malmö. Jag kände faktiskt att jag inte orkade igår, energin fanns liksom inte där. Dock bestämde vi att jag ska hem till honom på torsdag istället. Jag i Malmö helt ensam? Skitläskigt. Skitläskigt att åka hem till en kille. Förra gången jag var hemma hos en kille gick det ju åt skogen som vi alla vet. Det känns nervöst och jag vet inte riktigt hur jag ska orka en vardag, kommer vara helt slut. Det ska dock bli roligt att se hur han bor. Imorgon är det alla hjärtans dag och då ska vi träffas. Vi ska äta på Steakhouse i Kristianstad. Det blir min första alla hjärtans dag dejt någonsin. Det är många tankar som snurrar i huvudet just nu.
Var jag verkligen såhär blond för bara några år sedan?! Nu är jag brunett och håret är såå mörkt. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte saknar det långa blonda håret men nu ska jag vara mörk. Jag skulle dock vilja att det blir långt igen för gillar långt hår mycket mer än kort.
Krzywy domek Sopot
Gdansk - Sopot - Gdynia är tre städer som ligger väldigt nära varandra. Mamma studerade i Gdynia och tanken var att vi skulle dit också men sedan nöjde vi oss med Gdansk och Sopot.
I Sopot finns ett hus som heter Krzywy domek, snea huset översatt. En cool byggnad då det verkligen är såhär snett.
Snapshots
Trevlig dag med Matteo!
Vi åkte till Kristianstad och åt först på Mister York. Väldigt gott faktiskt. Dock var det riktigt kallt att sitta ute, trots att solen sken.
Sen åkte vi till Åhus. Jag ville spana in det nybyggda hotellet och det såg sjukt nice ut. I och med att det var så bra väder tänkte vi att en liten promenad vid vattnet skulle vara härligt, och det var det. Jag älskar ju havet, känner mig som mest avslappnad
där.
Väldigt trevligt. Innan Åhus var vi också inne i stan i Kristianstad. Sedan skjutsade jag honom till stationen. Nu ikväll bjöd han ut mig på alla hjärtans dag, till min favoritrestaurang i Kristianstad. Jag har aldrig någonsin blivit utbjuden på alla❤️dag
så det känns lite speciellt faktiskt 🥹 Så på tisdag ses vi igen.
Lördagsdejt
Idag ska jag träffa Matteo igen. Det känns lite pirrigt faktiskt. Det är tredje gången vi ses på drygt en vecka. Det är så härligt med en kille som tar initiativ och faktiskt vill ses, det är jag inte van vid. Planen är att vi ska till Kristianstad. Han
vill prova Mister York så där ska vi äta och sedan är det lite oklart faktiskt. Kanske gå promenad? Kolla i affärer? Hem till mig? Vi får se vart dagen tar oss :-)
Neptunus fontänen Gdansk
Första kvällen i Gdansk var dock så mysig. Jag ville upptäcka Gdansk by night så vi tog oss mot AmberSky som är ett stort Pariserhjul. Vi gick tydlig en jäkla omväg, alltså vi gick på riktigt runt halva Gdansk när man kunde gå andra hållet och vara där
inom 15 minuter...
Precis utanför hotellet.
Vi började att ta oss mot gamla stadskärnan där Neptunus fontänen finns. Där gick vi runt ett tag, väldigt mysigt men kallt som tusan. Gamla stan kantas av en massa restauranger och det är fullt med liv till småtimmarna.
Gdansk
Jag kom på att jag i princip varken skrivit eller visat bilder från min resa till Gdansk i november. Det hände så mycket med killen som jag träffade just i den vevan och jag mådde otroligt dåligt den perioden.
Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska tycka om Gdansk. Jag är ju halvpolsk och utöver Szczecin, där min mamma kommer ifrån, så har jag varit i Warszawa och Kraków och nu då Gdansk. Jag tror faktiskt jag gillade Gdansk minst av alla städerna i Polen. Jag kan dock inte riktigt sätta fingret på varför. Jag vet att det är ett jättepopulärt resmål bland svenskar och vi hade absolut roligt men det var någonting som skavde lite. Jag tyckte väl kanske inte att maten var toppen, vädret var ganska tråkigt, hotellrummet var litet som tusan (hej klaustrofibi), dock låg det extremt centralt, servicen var inte speciellt trevligt och jag och mamma gick varandra på nerverna typ hela tiden. Vi brukar ha det jättebra med varandra men det var något med denna resa alltså. Jag tror mamma var väldigt orolig att jag skulle åka upp till killen precis samma dag som vi reste hem, och med all rätt för det gick ju åt helvete. Nu i efterhand förstår jag mammas oro för den var helt legim. Gdansk är absolut värt ett besök men jag hade nog inte åkt dit igen.
Något som var väldigt mysigt var restaurangen på hotellet. Vi bodde på Radisson och mer centralt går inte att bo. Hotellet var fint men som sagt extremt små rum. Här ute på deras terass satt vi ett flertal kvällar. Det var så mysigt med elden och utsikt precis mot vattnet.
Vill ha en sådan här eldstad!! Finns inget mysigare.
Det var väldigt fint med utsikten som vette rakt mot vattnet och med alla färgglada hus. Detta är Gdansk i en bild.
Fin tisdag
Jodå dejten blev av idag också. Hämtade Matteo från stationen vid 16 och så åkte han nu 20.30. Vi snackade en massa, beställde Foodora och kollade på film. Sedan bytte vi till Eva & Adam, nostalgi för oss båda. Väldigt trevlig kväll. Han verkar ta det
väldigt sakta framåt dock och det är något jag inte är van vid, då jag är van vid att killar jag träffar direkt vill hålla på. Är det vanligt att absolut ingenting händer efter två gånger? Jag är absolut ovan vid det. Han frågade
i alla fall om jag vill ses i helgen så vi ska ses på lördag eller söndag igen. Det känns enkelt med honom, just för att han visar att han vill ses igen. Tidigare killar jag träffat har varit oklara och då har jag hela tiden behövt övertänka om han
ens vill ses mer eller inte. Jag behöver raka och tydliga signaler så det känns skönt med Matteo. Det ska bli spännande att se hur detta utvecklar sig. Det kanske inte ens blir något men jag kommer absolut att ge detta en chans. Han tackade precis
för idag och skrev att han redan ser fram emot helgen. Det känns fint.
Fin helg
Långa jobbdagar väntar. Utvecklingssamtalen är i full gång och idag hade jag 3 av 8 stycken. Det betyder att jag har 5 på onsdag, jisses. Jobbade från 08-18.30 idag, brutalt.
Jag har i alla fall haft en jättebra helg. Fredagen med Matteo var så trevlig och i lördags träffade jag Cassandra. Vi har inte setts på 10 år 🥹 Berättar mer sen. Den dagen gjorde mig i alla fall helt fylld av energi, det var längesedan jag skrattade
så mycket. Söndagen spenderade jag med mamma. Perfekt helg! Det var så länge sedan jag var ledig en hel helg så det var väldigt välbehövligt.
Igår skrev Matteo och frågade om jag vill ses i veckan och såklart sa jag ja. Redan imorgon ska vi faktiskt ses. Då ska han komma hem till mig. Första gången vågade jag inte bjuda hem honom men nu andra gången känns det ändå lugnt. Jag vet inte riktigt
vad vi ska göra men kolla på film antar jag. Ska bli spännande att se om någon attraktion uppstår. Man vill ju känna den där pirriga känslan i magen. Jag är lite nervös men är typ för trött för att vara väldigt nervös. Det blir förhoppningsvis bra,
kul att han ville ses igen :-) Det är ju det som är läskigast med att träffa en ny kille första gången, man vet aldrig om man kommer vilja ses igen. Jag har ändå haft tur med alla jag träffat hittills för jag har klickat bra med alla 5 faktiskt. Jag
är väl ett socialt geni ;-) I och med att han avbokade första gången är jag dock lite tveksam på om det kommer bli av.
Dejt
Jag har varit på dejt! Jag trodde verkligen inte den skulle bli av då han ställde in förra gången men det blev den. Jag och Matteo skulle träffas i Kristianstad och äta på Pinchos men han var tvungen att byta tåg i Hässleholm så då kunde han ju lika gärna
åka med mig. Så sagt och gjort, jag hämtade upp honom på stationen. En kille jag aldrig träffat innan, nervöst som fan. Dock var han väldigt social så samtalet flöt på hela vägen. Vi hade det trevligt på Pinchos och han bjöd. Det var trevligt att bli
utbjuden på en riktig dejt. Han är en trevligt, snäll och rolig kille som ser bra ut. Vi har mycket gemensamt då han varken röker, snusar, dricker eller festar och det gör inte jag heller. Vi satt där ett par timmar och sedan lämnade jag av honom vid
stationen i Hässleholm och han åkte tillbaka till Malmö.
Trevlig kväll! Jag kan absolut tänka mig att träffa honom igen. Jag tyckte han var lite mystisk så vågade inte bjuda hem honom till mig första gången haha men nu andra hade jag vågat :-)
22.57
Tuff vecka… Jag jobbade förra söndagen, hela veckan, hela helgen och nu hela veckan igen. Riktigt trött men behöver pengarna så inte så mycket att göra.
I måndags var det föräldramöte så då jobbade jag från 8-20, fantastiskt! Idag blev det 8-18 så det var inte mycket bättre. Imorgon är det studiedag men vi jobbar. Dock ska jag skjutsa mamma till sjukhuset i Kristianstad på eftermiddagen då hon ska
operera bort en cysta från ögat. En ofarlig men jag är nervös för hennes skull, hoppas allt går bra ❤️
Jag är förresten brunett nu :-) Förra tisdagen klippte jag bort det sista blonda så nu är jag 100% brunett och det är min naturliga hårfärg. Två år tog det för hela håret att växa ut. Det känns fortfarande ovant varje gång jag ser mig i spegeln, har
ju varit blond sedan jag var runt 13 år gammal. Dock gillar jag det och planerar inte att färga det blont igen utan tanken är att detta är min nya hårfärg. Det är en väldigt fin mörk, fyllig färg som jag faktiskt gillar.
Snart helg igen. Planen är att jag ska vara ledig. På fredag är tanken att jag ska träffa Matteo, killen jag skulle på dejt med och äta på restaurang med för några veckor sedan men då avbokade ju han. Nu kör vi ett nytt försök men avbokar han denna gången
också då jävlar 😝 Jag har inte för stora förhoppningar, bättre inte ställa in sig men det hade varit trevligt att träffa honom då han är nice att skriva med, vi har mycket gemensamt. På lördag ska jag träffa min fina vän Cassandra. Min bästa vän
från högstadiet som jag inte träffat på typ 10 år? Hon bor i Uppsala så vi ses väldigt sällan, kommer bli super. Får väl uppdatera er på fredag om jag och Matteo sågs eller inte. Om vi kommer ses så kommer jag vara as nervös. Om vi inte ses så ska
jag chilla hela fredagen.
Helg
Det har varit en såå seg vecka! Jag brukar alltid tycka att både dagarna och veckorna på jobbet flyger förbi men denna veckan har varit segare än segast. Usch. Januari måste ju vara årets absolut tråkigaste månad? Så mörkt, så kallt, så deppigt. Allt suger haha... Igår var det äntligen fredag. Kvällen spenderades hemma hos Alexandra i Kristianstad med henne och Thea. Det var verkligen supertrevligt! Vi beställde mat via Foodora och sedan satt vi och bara snackade en massa i drygt 6 timmar. Det var precis vad jag behövde, så himla skönt att bara snacka av sig. Jag är den enda av oss tre som är singel så jag hade ju en del att berätta haha...
Fler sådana här kvällar oftare tack 💕
Idag har jag spenderat eftermiddagen med mamma och min bror. Vi åt bland annat buffé. Nu är jag hemma igen och det blir en väldigt lugn kväll. Ska till mamma senare, kolla på Ginny & Georgia. Dör för den serien!! Imorgon ska jag jobba hela dagen. En perfekt helg. Lite jobb, lite familjemys och lite mys med vänner.
10.44
Surprise, surprise… Det blev ingen dejt i onsdags!!! Det blev exakt som jag trodde, han ställde in samma dag. Jag sa ju att det skulle hända. "Mycket på jobbet, hinner inte". Bullshit deluxe. Jag snackar fortfarande med honom men gjorde det extremt tydligt att det är han som avbokat och då är det HAN som gör upp nya planer, inte jag. Jag tänker inte jaga. Handlingar väger tyngre än ord skrev jag till honom. Jag ger honom en vecka till och gör han inte upp några planer under den tiden så hejdå med honom. Jag orkar inte lägga ned tid och energi på relationer som inte utvecklas. I övrigt känner jag bara att jag nog ska pausa från killar. Idioter hela högen. Antingen är de bara rena idioter, ligger med sitt ex eller med någon annan tjej, är sjukt oklara och allt annat skit. Killar är skit, seriöst. Jag har aldrig träffat en bra kille och jag börjar tappa hoppet på att de existerar. Jag orkar inte med fler idioter som skriver om sex efter att de skrivit hej. Jag blir helt 🤦🏼♀️ Jag orkar inte med fler killar som inte kan kommunicera och vara ärliga. Fucked up hela högen. Samtidigt vill jag ju såklart hitta en fin kille men just nu känner jag att orken inte finns. Jag har blivit besviken så många gånger det senaste året så orkar typ inte mer just nu.
22.51
Första jobbdagen avklarad. Jag är helt sluuuut. Det har bara varit en massa möten, riktigt tråkigt. Imorgon börjar eleverna och då blir det liv igen, men då går dagarna väldigt fort vilket är roligt. Ikväll har jag varit hemma hos min granne Claudia. Vi är bekanta sedan innan men har aldrig hängt så. Hon flyttade till samma område som mig för några månader sedan och idag sågs vi äntligen. Himla trevlig tjej! Jag hade det jättekul.
Dejten med M verkar so far gälla imorgon. Har han inte avbokat i alla fall men än så länge finns det en massa timmar kvar att göra det på så jag tar inte ut något i förskott. Om den blir av kommer jag dö av nervositet. Sov riktigt dåligt inatt. Dejting är nog inte min grej alltså. Jaja jag ska utmana mig själv och gå dit så får vi se om det blir av eller inte. Jag kommer vara så nervös och så stel. Jag är sååå stel 🥲
Slut på ledigheten
Idag börjar jobbet igen efter julledigheten. Är faktiskt inte ett dugg taggad. Känner mig mest trött och lite överväldigad. Jag älskar mitt jobb och vet att det blir bra när jag väl är igång men det känns faktiskt lite tufft. Dock ska det bli skönt att
komma in i rutiner igen, och sömnen är något jag måste fixa och jag har det som mål att den ska fungera allt bättre. Natten till idag gick det ju sådär, det blev inte många timmar. Samtidigt som det är roligt att vara tillbaka kommer det också bli väldigt
intensivt. Snart drar utvecklingssamtalen igång och i mars är det dags för nationella prov igen och det är ju alltid en hel jäkla cirkus, så extremt mycket extrajobb kopplat till NP. Så det är intensiva veckor som väntar. Idag är det bara möten, och det
är absolut inte min favoritsak. Eleverna börjar inte förrän imorgon, då blir det full rulle men det är ju det som får tiden att gå så snabbt :-) I mitt jobb är det ju just mötena med eleverna som är så roliga, och planering av lektioner för då får min
kreativa sida komma fram. Jag älskar känslan av att planera upp ett helt nytt arbetsområde, helt från scratch. Då är det bara mina idéer och jag har full frihet att lägga upp det hur jag vill. När man sedan provar och det blir ett bra område blir det
succé. Det är faktiskt inte ofta mina uppgifter blir dåliga, om man får skryta lite själv haha. Denna termin blir det en massa nya roliga arbetarområden! Och några gamla favoriter som återkommer, bland annat boken Tatueraren i Auschwitz, den är
fantastisk.
15.07
Hoppas ni haft en fin start på 2023! Jag mår sådär helt ärligt. Är inne i en period som inte är jättebra. Jag längtar faktiskt tills jag börjar jobba igen på tisdag för då har jag inte tid att tänka lika mycket. Det är jobbigt att hela tiden
övertänka allt. Ska jobba hela helgen och det ska bli himla skönt, förtränga alla jobbiga känslor.
En riktig djungel att navigera i
Jag är nog dömd till att vara ensam resten av livet. Just nu har jag nått en punkt där jag typ inte pallar mer. Jag är ledsen och jag är besviken. Jag har anxious attachment (finns väldigt bra videos om detta på Tiktok om någon inte vet vad det är) vilket är skitjobbigt. S, killen jag träffade två gånger fastnade jag för så himla fort. Helt plötsligt började hela mina dagar handla om honom och mitt humör styrdes av huruvida han hörde av sig eller inte. Helt sjukt men det är i den onda spiralen jag alltid hamnar. Vi hade haft två jättebra träffar, det tyckte både han och jag. Sedan blev han helt off och hörde av sig en gång per dag. Jag fick nog och frågade om han vill fortsätta träffas eller inte. Han skrev att det inte kommer fungera mellan oss och gav en förklaring, en skitdålig förklaring, för han gav det inte ens en ärlig chans. Ett situationship som plötsligt avslutas suger fan. Att gå från att ha haft det väldigt trevligt med en person och det där hoppet som hela tiden funnits, att detta kan bli något till no contact. Till att bryta kontakten helt. För mig är det skitjobbigt varje gång. Bryr sig inte killen om det alls? Det känns som om det inte är ett dugg jobbigt för killarna medan för mig blir allt skit. Nu pratar jag alltså inte med S alls utan det är bara minnena med honom som finns kvar. Hur fin han var mot mig men nu är det över. Det känns tomt. Jag kan inte tänka på så mycket annat men samtidigt måste ju livet gå vidare. Jag orkar inte ha fler sådana här situationships där jag får upp hoppet varje gång och varje gång går det åt helvete. Jag vill ha trygghet och stabilitet. Jag vill bara träffa en person som kan ge mig det. Jag vill ha raka svar. Jag vill inte behöva gå ner i den onda spiralen varje gång en kille åkt härifrån och undra om vi kommer ses fler gånger. Kolla hans snap poäng varannan minut och undra när han kommer höra av sig. Jag vill bara hitta någon som det känns enkelt med. Det känns dock som om jag aldrig kommer göra det. Alla andra kan men inte jag. Jag förstår inte.
För några dagar sedan hörde jag av mig till killen som sårat mig mest. Jag fick en så otroligt stor saknad efter honom. Vi har haft 0 kontakt under drygt två månader. Jag ville bara höra hur det är med honom för jag vet att han strugglar som fan i livet. Jag trodde inte han skulle svara men när jag såg hans namn på skärmen gick mitt hjärta i tusen bitar. Det kommer aldrig bli han och jag, det kommer aldrig gå för han är förstörd. Vi kommer inte börja snacka igen och det är över. Han har sårat mig som ingen annan i livet men trots det vill jag bara att han ska må bra. Jag önskar honom all lycka i livet och är bara ledsen över att jag inte kunde vara den personen för honom. Jag kommer aldrig glömma honom, han var min trygga punkt. Men han förstörde mig som ingen annan. Jag borde egentligen inte ens skrivit till honom men det slutade så fult mellan oss och jag kunde inte hålla mig. Hoppas livet ordnar sig för honom, no hard feelings från mitt håll, bara en förstörd tjej.
För varje kille som sårar mig blir jag mer sluten och får mindre energi. Jag litar inte längre på killar. Killar är väldigt bra skådespelare och de fuckar lojaliteten gång på gång. Allt detta har lett till att jag helt enkelt inte tror det finns några bra killar där ute och det kommer jag tro tills någon kommer och verkligen bevisar motsatsen på riktigt. Det är en kille som bjudit ut mig på en dejt, en riktig dejt för första gången någonsin. Alla andra jag träffat har jag träffat hemma hos mig. Redan här börjar katastroftankarna direkt slå in. Finns han ens på riktigt? Varför bjuder han ut just mig? Han kommer säkert inte ens dyka upp utan skriver bara såhär. Det är sagt att vi ska träffas på onsdag, på en restaurang. Helt ärligt har jag otroligt svårt att tro på det. Jag tror inte han kommer dyka upp ens. Jag tror jag kommer stå där och vänta på honom som en stor idiot och behöva gå in på restaurangen och säga att jag tyvärr behöver avboka bordet. För varför skulle han komma från Malmö för att bjuda ut mig på restaurang? Eller så kommer han avboka antingen idag, imorgon eller på onsdag innan det är dags att ses. Att det kommer bli av är det jag tror på minst av alla scenarier som kan ske. Jag ska fortsätta vara öppen och transparent här, i jakten på att hitta kärleken. Det är skitsvårt att dejta år 2023. Det finns så många idiotiska fuckboys där ute. Jag tror absolut att den här killen kommer antingen avboka eller bara inte dyka upp. Jag hoppas att jag har fel men det är bättre att ställa in sig såhär än att bli besviken ännu en gång.
S <3
Vilken trevlig kväll det blev. Nu har S åkt hem och jag saknar honom redan. Han hade tidigare frågat mig om min favoritdricka och favoritchoklad och då sa jag att jag dricker fun light och gillar Fanta exotic och att mitt favoritgodis är Fazer mjölkchoklad. Idag när han ringde på stod han med en påse med två fun light, två Fanta exotic och två paket Fazer. Alltså hur gullig 🥹 Han kom in i mitt liv väldigt random, han var bara en kille jag skrev lite med men jag trodde inte ens att vi skulle träffas. Nu har vi setts två gånger och jag vill bara träffa honom igen och igen. Jag ville inte ens att han skulle åka härifrån. Extremt snäll, väldigt fin, väldigt respektfull, rolig, lätt att prata med och extremt söt. Det är mysigt att krama honom och pussa på honom. Nu när han gått börjar dock övertänkandet. Kommer vi ses igen? Tycker han ens om mig? Vill han träffa mig igen? Varför stannade han inte kvar ännu längre? Tycker han inte längre att jag är fin? Kommer han höra av sig? Ska jag skriva något? Ska jag vänta tills han skriver? Tänk så hör han inte av sig? Kommer hans Snap poäng öka samtidigt som han inte hör av sig? Ja detta är bara några av tankarna som snurrar i huvudet. Det är väldigt jobbigt att övertänka och ha ångest. Jag har ångest dagligen och den kickar in vid olika tillfällen. Hur jobbigt som helst. Förhoppningsvis blir det bra. Jag vill verkligen träffa honom igen. Övertänker ni också liknande situationer eller hur tänker ni efter att ni träffat en kille de första gångerna? Jag behöver tips!!
Nu är jag riktigt trött. Under tiden jag skrev detta inlägg skickade jag till honom att han ska köra försiktigt och skriva när han är hemma. Han bor 90 km härifrån, det är mörkt och regnigt. När jag vet att han är hemma ska jag gå och lägga mig för jag är extremt trött.Deeejt
Imorgon ska denna tjejen på dejt hehe!! Började prata med en kille på Badoo för några dagar sedan och vi träffades i fredags. En superkille verkligen. Jag var hur nervös som helst men vi klickade verkligen direkt och han stannade hos mig i 8 timmar, det var verkligen inte tanken. Imorgon kommer han till mig igen. Jag ser verkligen fram emot att träffa honom igen. Ni vet den känslan av att sakna en person som fort hen stängt dörren? Så kände jag då. Ska bli jätteroligt att lära känna honom mer. Han var himla rolig och fick mig att skratta en massa gånger, vilket jag tycker är så attraherande. Hoppas bara han inte ställer in, jag är tyvärr van vid att killar ställer in i sista sekund så vågar aldrig hoppas för mycket. Söt som socker är han dock :-)
Lista kärlek och dejting
Vad är mer passande än att inleda 2023 med en lista kring kärlek och dejting?
Är du i ett förhållande?
Nej
Har du kysst någon den här månaden?
Ja, eller idag är ju första dagen på en ny månad så januari nej men december ja.
Vad får du oftast komplimang för av det motsatta könet?
Absolut för mina läppar.
Vilken standardfras hör du på dejtingappar?
"Är du verkligen 29? Du ser mycket yngre ut". Nej du vet jag ljuger om min ålder :-) Haha nej men jag vet inte hur ofta jag får höra detta. Jag vet att jag ser yngre ut än 29 och det här jag väldigt ofta. Nu när jag fyller 30 nästa år är det positivt. När jag är 40 ska jag säga jag är 25 😝
Det sexigaste hos det motsatta könet?
Tatueringar! Jag är svag för tatueringar alltså, det är extremt nice.
Vad är din största rädsla?
Helt ärligt, att bli gravid!! Är livrädd för att bli gravid, hade fått sån ångest så det går inte att beskriva.
Tycker du om närhet?
Jag ÄLSKAR närhet! Tycker det är extremt viktigt med närhet. Det är mitt kärleksspråk. Skulle inte kunna vara med någon som inte är fysisk av sig. Jag vill sitta nära personen, vill att han ska hålla om mig osv.
Vad hade du gjort om du hade blivit gravid med den senaste personen?
Oavsett med vem så hade jag gjort abort direkt. Utan att ens tveka en sekund.
Vad är du extra svag för?
Kyssar i pannan, döööör för det!! Älskar också när en kille tar för dig och vågar hålla om mig, så mysigt.
När går gränsen vid otrohet?
Jag hade nog sagt så fort man gör något med någon annan person som man vill dölja för sin partner. Men absolut vid kyssar eller liknande och absolut till 100% vid sex.
Är du romantisk?
Det vill jag nog ändå säga.
Hur skulle du beskriva den perfekta pojkvännen?
Det är de där enkla sakerna som är de viktiga. Någon av vakna bredvid varje morgon. En person som får mig känna mig sedd, älskad, trygg. En person jag kan vara mig själv med och som jag litar på. Att han får mig att skratta är också väldigt viktigt.
Hur skulle du beskriva dig själv som flickvän?
Jag är otroligt lojal och hade gjort allt för min partner. Tyvärr ganska blåögd, jag vill se det fina i alla vilket leder till att jag då har blivit utnyttjad på olika sätt (ej sexuellt). Egentligen har jag varit medveten om det själv men valt att inte se det. Jag har ett ganska stort bekräftelsebehov. Jag behöver bekräftelse, ibland lite för mycket för så fort jag inte får bekräftelse så börjar tankarna snurra. Tycker han inte om mig? Har han tröttnat? Osv osv. Jag är en sjukt stor övertänkare som analyserar varje minsta grej, vilket är skitjobbigt för mig. Jag har anxious issues vilket gör det hela lite jobbigare för mig.
Har du gråtit framför någon du tyckt om någon gång?
Nej inte framför, bara på grund av.
Har du lekt med någons känslor?
Nej det skulle jag nog inte säga.
Hur många har du varit ihop med?
Inget riktigt förhållande, bara situationships. Går det ens att ha ett riktigt förhållande i dagens samhälle? Jag har i alla fall inte lyckats. Alla killar jag träffat har bara varit ute efter en sak.
Vill du vara singel eller ha ett förhållande?
Jag vill absolut ha ett förhållande. Nästan alla mina vänner har förhållande, jag vill också. Det hade varit så skönt att slippa Tinder och Badoo, så många idioter där alltså. Samtidigt behöver jag verkligen mitt egna space och vet inte hur ofta jag hade orkat träffa personen. Efter en dag med en person är jag sedan extremt trött och behöver vara ensam och ladda batterierna hur länge som helst.
Hur gamla var dina föräldrar när de blev tillsammans?
Mamma var typ 33 tror jag.
Skulle du kunna tatuera in din kärleks namn?
Nej!
Har du mest blivit dumpad eller dumpat?
Blivit lämnad.
Hatar du ditt ex?
Ex och ex men den senaste killen gillade jag extremt mycket. Han fuckade upp mitt psyke totalt men nej jag hatar inte honom, trots att jag kanske borde.
Vad tycker du om att ligga på första dejten?
Det kan man absolut göra om det känns rätt, jag har själv gjort det men tar det emot minsta lilla så nej!!
Vad tycker du om one night stands?
Jag kan tänka mig att man inte mår så bra av det om det sker ofta. Personligen känner jag mig smutsig och utnyttjad om någon vill ligga och sedan lämnar direkt. KK är en annan sak men inte ONS.
Är kärlek allt i livet?
Kärlek av någon är nog nödvändigt, sedan behöver det inte betyda att det är av en partner. Närhet tycker jag dock är extremt viktigt, även om inte kärlek är inblandat.
Bästa raggningsrepliken?
Vad som, som inte handlar om sex.
Blir du lätt kär?
Inte kär men jag får nog känslor väldigt lätt. Antingen känner jag en bra vibe med en person och kan då få känslor väldigt snabbt eller så känner jag direkt att det inte är en kille för mig.
Vad är det mest avtändande du vet?
Likgiltighet, ointresse, ställa in planer, få allting att handla om sex, rökning.
Har du fått ditt hjärta krossat?
Ja det har jag verkligen. Jag har svårt att komma över det, han sårade mig som ingen annan hittills.
Hur raggar du?
Vågar bara via mobilen haha, i verkligheten är jag feg 😅
Vill du ha barn?
Det vill jag absolut inte!
Vill du gifta dig? Varför/Varför inte?
Inte nödvändigtvis. Skulle inte vilja lägga pengar på ett dyrt bröllop. Om jag kommer gifta mig någongång i framtiden så vill jag att det ska vara utomlands på en strand. Men jag känner faktiskt inget behov av att gifta mig.
Vilka dejtingappar använder du?
Tinder och Badoo.
Vem sov du senast bredvid?
Bredvid E, han sov över här.
Hur viktigt är det att man har något gemensamt?
Det kan väl vara trevligt men tycker det är viktigt att göra saker på var sitt håll också. Sedan är det viktigt att ha en samsyn kring vad man vill i livet och hur man vill att framtiden ska se ut men inte nödvändigtvis intressen.
Har du en "utseendetyp" hos killar?
Njae inte direkt. Jag är mer sådan att ser jag en person så tycker jag antingen att han är snygg och känner en attraktion eller så tycker jag inte det. De killar jag har träffat har sett väldigt olika ut. Men tatueringar och ett litet mer "bad boy" utseende faller jag väl för men även söta killar, ni vet sådana sockersöta. Frågar man mina kompisar (Jill) så kommer de absolut säga att jag har en speciell utseendetyp haha.
Vad faller du för?
Intelligens, engagemang, skratt. Och att jag får skratta.
Om mannen i ditt liv skulle du vara otrogen, vad skulle du göra då?
Just otrohet är faktiskt något jag inte hade kunnat förlåta. Otrohet är alltid ett val och då visar personen på att han har gjort sitt val. För min del får han göra allt vad han vill så länge han visar på lojalitet. Ha tjejkompisar om du vill, var med vänner hur mycket du vill men gör inte något som bryter min lojalitet för då är det hejdå. Hade känt mig smutsig om min kille hade varit med någon annan och sedan med mig.
När du vill ha någon, vad gör du?
Jag visar det. Jag hör av mig mycket och visar mycket intresse. Jag gör allt för killen.
Hur skulle den perfekta dejten se ut?
Ett samtal som aldrig tar slut. En pirrig känsla men ändå en känsla av trygghet och att samtalet flyter på. En skön vibe helt enkelt och att jag bara känner att det är en snäll person. Den där pirriga känslan av att sitta bredvid varandra och vilja röra den andra personen men inte riktigt våga. Lägga huvudet på hans axel och vänta på att han ska ta initiativ haha. Att till slut se in i varandras ögon och att kyssen kommer. Det är mysigt.
2022 recap, (vilken berg-och dalbana det har varit)
Ojoj vilket år... Det blir svårt att summera 2022 men jag ska försöka. Det har verkligen varit ett år som bestått av en riktig berg-och dalbana. En rejäl blandning mellan toppar och dalar. Mest dalar men även en del toppar. Året har väl egentligen kretsat kring tre centrala saker. Den första är dålig hälsa med väldigt mycket sjukdomar som har tagit på mitt psyke sjukt mycket. Den andra saken är jobb, det känns som jag inte gjort något annat än jobbat under detta år. Den tredje saken är känslor. För ett år sedan hade jag aldrig varit på en Tinderdejt och aldrig träffat en kille jag inte känner sedan innan. Nu ett år senare är jag rejält många erfarenheter rikare haha men oj vad det tagit på psyket. Jag är ju en riktig övertänkare och det har varit jättejobbigt. Jag har upplevt väldigt fina stunder, finare stunder än vad jag någonsin hade kunnat tänka mig men också riktigt jobbiga stunder där jag blivit extremt sårad. Jag har lärt mig extremt mycket om mig själv och hur jag vill ha det framöver när det kommer till killar. Jag har insett att jag är extremt dålig på att välja killar och faller för killar som absolut inte är bra för mig.
Jag ska försöka summera året någorlunda i alla fall. Sådana här inlägg är så nyttiga för mig själv. Jag tycker om att titta tillbaka på året som har gått, summera och reflektera.
Under året som gått har jag bara börjat älska min lägenhet mer och mer. Det är mitt safe place och jag trivs otroligt bra. Jag älskar bo själv, jag älskar min inredning och vartenda möbel jag har. Jag älskar att ta hand om min lägenhet och veta att jag tar alla beslut kring den. Jag var livrädd att flytta hemifrån för två år sedan men oj vad jag trivs. När jag varit borta och tänker på att jag ska komma hem till lägenheten så blir jag glad.
2022 har kantatas av otroligt mycket jobb. Jag har spenderat extremt många timmar på mitt vanliga jobb och extremt många timmar på mitt extrajobb. Jag trivs dock väldigt bra på båda mina jobb vilket är en väldigt härlig känsla. Jag känner att jag dels har utvecklats och landat som lärare, jag finner nu en helt annan trygghet i både bedömning och betygsättning vilket känns otroligt skönt. Jag har också utvecklats i min roll som säljare. Jag behärskar nu kassan helt själv och snabbt om jag får säga det själv haha och jag har även utvecklats i rollen ute på golvet med att hjälpa kunderna.
Det har blivit en del fint häng med vänner under året som gått. Inte lika mycket som jag hade önskat och det beror mest på att jag har så lite fritid men också att orken tryter. I början av året orkade jag ändå träffa vänner en hel del men de senaste månaderna har det varit väldigt dåligt på den fronten, tyvärr. Jag har fina stunder att se tillbaka på från 2022 i alla fall.
I början av januari träffade jag min första Tinderkille. Jag var dödsnervös, herregud. Det var ett sjukt stort steg för mig att ta då jag hela tiden tidigare sagt att Tinder och liknande absolut inte kommer hända för min del då jag helt enkelt tycker det är för nervöst. Herregud jag kommer ihåg när jag skulle gå till stan för att möta honom, jag var helt seriöst säker på att jag både skulle svimma och dö av nervositet på vägen. Det visade sig att vi fick väldigt fina timmar tillsammans och jag fick känslor för honom otroligt snabbt, mycket snabbare än jag någonsin hade trott. Dock var det väl lite dömt att misslyckas från första början då det fanns en hel del red flags och vi var otroligt olika som personer. Jag försökte dock bortse från det och försökte intala mig själv att jag inte skulle blir sårad. Oj så fel jag hade. Detta var första gången jag grät över en kille och lovade mig själv att det skulle bli sista gången också. Ingen kille är värd att gråta över. Han sårade mig extremt mycket. Redan första gången men då valde jag att förlåta och gå tillbaka till honom. Andra gången var det mer än någonsin, på min födelsedag dessutom. Nej det finns en gräns och det han gjorde, där är min gräns nådd. Efter det kunde jag inte förlåta honom och vi bröt kontakten helt. Några månader senare hörde han av sig och bad innerligt om ursäkt. Jag godtog ursäkten och hade verkligen egentligen velat träffa honom igen för känslorna var fortfarande starka men jag visste att jag bara kommer bli sårad igen. Det var ett jättejobbigt beslut att ta. Det kändes i alla fall skönt att få en ursäkt och veta att han verkligen ångrade sig. Nu tänker jag tillbaka på de fina stunderna och har väl förträngt de fula stunderna men det kommer alltid sitta kvar. Jag lärde mig mycket om mig själv och vad jag vill ha men framför allt inte vill ha hos en partner. För att summera så var det verkligen en erfarenhet i alla fall...
Kort därpå började hälsoproblemen. Efter att jag hade träffat killen fick jag extremt ont i halsen. Det var inte vanlig halsont utan jag trodde på riktigt jag skulle dö. Jag har aldrig känt sådan smärta i hela mitt liv. Det kändes verkligen som att någon drog krivar genom hela min hals varje gång jag skulle svälja. Jag kunde inte svälja utan att gråta. Det gjorde så äckligt ont. Sjukvården tog det inte seriöst först tills jag ringde och grät och sa att jag inte fixar en sekund till. Det slutade med extremt många läkarbesök och halsprover och odlingar innan man kom fram till att jag fått den ovanliga fuso bakterien. Den fick jag lagom till min födelsedag, den 26 februari. Det är en väldigt ovanlig men otroligt farlig halsbakterie för får man inte vård så börjar den angripa organ i kroppen som både hjärta och lungor och det kan till och med sluta med döden. Jag blev livrädd ju mer information jag fick. I början trodde de det bara var vanlig halsfluss så jag fick vanlig penicillin som ju då inte hjälpte något. När de insåg att det var fuso sattes en speciell penicillin in som är bred och ska motverka just alla bakterier i halsen. Jag tog 36 stycken men blev aldrig bra. Det blev bättre en period men sedan kom både smärtan och de vita beläggningarna i halsen tillbaka. Jag var så svullen i hela halsen och det gick upp till öronen så de skickade en remiss till öron-näsa-hals för att kolla upp detta mer. Jag fick gå tillbaka till läkaren som gjorde nya halsodlingar och insåg att fusobakterien inte hade försvunnit, trots att den ska göra det med antibiotikan jag fick. Han sa att han faktiskt aldrig varit med om det tidigare under hans 40 år som läkare. Ja men toppen!! Jag fick alltså en ny kur av samma antibiotika och fick då ta över 40 st. Jag tog sammanlagt under cirka 2,5 månads tid över 90 antibiotika kapslar och mådde skit under hela perioden. Fyfan, det vill jag aldrig mer vara med om. Jag hade aldrig hört om fuso innan men det visar sig att den smittar via saliv och i och med att jag bara hade hållit på med den här killen så måste jag ha fått det av honom. Det kan vara så att personen som är bärare inte känner av något för vissa får bakterien i samband med virus men den angriper inte kroppen och försvinner av sig själv. Men sedan överfördes den till mig och jag blev så jävla sjuk. Jag mådde dåligt från februari till maj, det var en ren plåga. Till slut försvann bakterien med hjälp av antibiotikan.
Träffade en ny vän, Alice som har kommit att bli en av mina närmaste.
När jag äntligen blev frisk blev det mer häng med vänner mellan jobben.
Var på en väldigt trevlig AW i Kristianstad på Birgers. Kolla maten, oh my! Sedan gick vi ut och jag insåg att utgångar verkligen inte är min grej, framför allt inte på ställen där det är extremt mycket folk. Får paniiiik!
April kom och jag var på sjukhuset för att göra ett ultraljud på sköldkörteln då jag länge haft en klumpkänsla i halsen som inte alls känns bra. I samband med ultraljudet fick jag reda på att jag har en knuta i halsen som läkaren trodde kunde vara en tumör. Ofarlig eller farlig hade han ingen aning om, han bara slängde ur sig ordet cancer och jag blev så illamående. Jag skulle få en remiss till biopsi, alltså sticka med nålar i halsen för att se vad det är. Sjukhuset tappade bort min remiss och jag gick med konstant magont från april till augusti, hela tiden fanns cancer med i tankarna. Vi återkommer till detta lite längre fram under året.
Våren kom och jag umgick mycket med min familj. Min familj är min safe zone, det är med dem jag kan vara mig själv till 100%. Jag har umgåtts mycket med mamma och verkligen värdesatt vår tid tillsammans. I takt med att det blev lite varmare ute satt vi mycket på uteplatsen, både min men framför allt mammas. Det blev många fina grillkvällar. Jag som aldrig tidigare haft uteplats tycker ju det är magi .
Jag vågade mig på att träffa någon ny från Tinder och det blev E. Fina E. Jag kände mig trygg och bekväm med honom redan från start men sedan har det bara utvecklats. Vi har spenderat ett par fina dagar och nätter tillsammans. Han är trygg och stabil men bor en bit ifrån mig. Vi har hållit kontakten enda sedan första dagen vi började prata och träffas då och då. Dock tar det ju alldeles för länge mellan gångerna för detta var i juni och nästa gång vi sågs var nu i december. När vi ses är det i alla fall alltid väldigt mysigt och trevligt. Jag är glad att jag vågade. E har gjort att jag vågat öppna upp mig på ett helt annat sätt och gjort att jag vågat bli mer trygg i min kropp vilket ju har varit ett jättehinder för mig under många, många år.
Sommaren och skolavslutningen började närma sig och det blev Liseberg med klassen. Vi sov över på Gothia Towers och hade det jäkligt roligt. En toppenresa!
Det var dags att säga hejdå till mina älskade 9or. Vilka tre år vi haft tillsammans! Jag har sett dem utvecklas och de har sett mig utvecklas som lärare, vi har utveckats tillsammans. Jag hade toppenelever, verkligen. De har gett mig så mycket glädje under dessa tre år och jag saknar dem varje dag nu. Det känns lite tommare i korridoren. Vi fick en extremt trevlig avslutningsmiddag tillsammans med en massa dans. Det var en av de bästa kvällarna på länge. Även avslutningen blev fin och jag fick ett handskrivet brev som jag grät floder över. Som lärare har man ibland större betydelse än vad man själv inser.
Det blev skolavslutning och jobbet på sommarskolan började. Det var två riktigt tuffa veckor och sista gången jag jobbar där. Det är för dåligt betalt med tanke på hur hårt jobb det faktiskt är. Jag lyckades dock få in ett par elever på gymnasiet vilket är guldvärt.
Midsommar kom och vi åkte till Spanien!!
Älskar Spanien och älskar er <3
Bara någon dag efter att vi hade kommit hem från Spanien åkte jag och mamma till Polen.
Mitt andra hem, som jag älskar det.
Det blev inte många dagar hemma i Sverige innan vi åkte till Grekland i två veckor. Detta var verkligen höjdpunkten på året. Helt fantastiska två veckor. Jag låter bilderna tala för sig själv.
Magi! Och oj vad fräsch man är när man är brun, inte riktigt samma nivå nu va...:-)
Kom hem från Grekland och började prata med en ny kille. Han kom att betyda allt för mig. Tyvärr ville jag inte se alla red flags och det var egentligen dömt att misslyckas redan från början men jag hade sådant stort hopp. Han gjorde mig så glad, det var han som fick mig att se fram emot att gå upp varje morgon. Hans trygga famn var allt. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket han betydde för mig, jag har aldrig känt så tidigare, någonsin. Han flyttade långt härifrån och jag åkte dit för att träffa honom. Jag kom tillbaka mer sårad än någonsin. Jag har aldrig känt mig mer besviken i hela mitt liv. Jag öppnade upp mig som aldrig förr och blev sårad som aldrig förr. Det var ett extremt lågt beteende. Jag känner mig mest bara rädd för att öppna upp mig för någon ny för jag orkar inte gå igenom detta en gång till. Augusti till början av november var de finaste månaderna i mitt liv. Idag har vi absolut 0 kontakt och han ska lämnas i 2022.
När jag kom hem från Grekland fick jag tid för att göra biopsi, efter att ha oroat mig över cancer sedan april. Det var ett helvete. Det gjorde så omänskligt ont och jag låg där och grät och skakade. Resultatet blev som ni ser på halsen helt katastrofalt.
Inte nog med att det var ett helvete att göra biopsin så gick det inte heller att utläsa! Smärtan och stressen jag genomled var för ingenting för jag hade fortfarande 0 svar. De ville att jag skulle göra om det. I samma veva som biopsin togs fick jag enorma halsproblem, igen, men denna gången andra typer av halsproblem. Jag harklar mig 24/7, det känns som om det ständigt sitter slem uppe i halsen som jag inte får bort. Detta stör mig något så otroligt i mitt vardagliga liv. Jag var i kontakt med en massa sjukvårdspersonal och fick till mig att jag skulle anmäla Hässleholms sjukhus för detta har inte gått rätt till. Det har jag gjort men har inte fått något svar. Efter detta gjorde jag flera ultraljud på sköldkörteln men senaste läkaren som jag gjorde det hos, han är även min diabetesläkare och specialist på sköldkörteln, tyckte inte jag ska göra biopsin igen för enligt honom är knutan i halsen så pass liten att biopsin inte kommer att gå att utläsa igen. Han förstår inte hur läkaren kunde nämna cancer för han har otroligt svårt att se att det skulle vara en tumör. När han sa det föll en sten från mitt hjärta. Jag ska göra ett nytt ultradljud om cirka ett halvår för att se så knutan inte har blivit större. Detta var en av de absolut tuffaste sakerna jag gick igenom 2022. Så mycket gråt och stress, jag blir ledsen när jag tänker på det.
I samma veva började jag tappa extremt mycket hår.
Jag har aldrig varit med om något liknande. Detta är alltså efter en dusch! Jag har sökt hjälp för detta men inte fått någon. Jag har dock läst att inre stress och trauma kan göra att man tappar väldigt mycket hår och så stressad som jag varit över hela tumörgrejen så kan det absolut vara orsaken. Håravfallet gav mig ännu mer stress och jag har varit så ledsen under flera månader. Jag har alltid haft tjockt och fint hår men har väl tappat ungefär hälften av mitt hår. Jag kan inte länrge ha uppsatt hår för då syns det kala fläckar på huvudet vilket bara vill få mig att börja gråta. I och med att jag också gått ner 12,5 kg det senaste året kan det också spela en viss roll då vissa tappar mycket hår efter viktnedgång. När jag duschade och sedan borsta håret efter var det sjukaste. I duschen kunde jag dra av stora hårtussar och efteråt kunde jag inte ens borsta det för hela borsten var full av hår. Mitt hår är ju så mörkt nu också så vartenda litet hårstrå jag tappar syns. De senaste 5 gångerna ungefär som jag tvättat håret upplever jag att jag tappar mindre hår. Jag tappar bortfarande hår och det är en massa hårstrån på ryggen på alla tröjor jag använder men det är betydligt mindre än på bilderna. Jag vet inte riktigt vad som hänt, stressen över eventuell cancer som lugnade ner sig? Vad det än är hoppas jag innerligt att det håller i sig för jag är så ledsen över allt hår jag tappat. Kommer det växa ut igen? Kommer jag kunna ha håret uppsatt igen?
Innan jobbet drog igång blev det en extremt spontan utgång med Alice och Patrik, det blev en sjukt rolig kväll!
Hängde ännu mer med Alice.
Semestern var slut och jobbet drog igång igen, och med det även den mörka kommande hösten och vintern.
Jobbet var igång men det var varmt som tusan och jag passade på att njuta av de sista dagarna. Åkte till Markaryds älgsafari med Jack och mamma. Det blev en sjukt bra dag, verkligen en av sommarens höjdpunkter!
Hösten var jättetråkig och det enda som hände var verkligen jobb, jobb och ännu mer jobb. Höstlovet kom äntligen och jag och mamma åkte til Gdansk. Direkt efter att jag kom hem åkte jag upp till killen och ja det har jag ju redan skrivit hur det slutade. Höstlovet började alltså bra men slutade i katastrof. Sedan dess har dagarna helt ärligt sugit men nu blir det ändring på det.
Nu är vi framme vid december och mamma fyllde år.
Firade jul med min fina familj och igår var det ju slut på år 2022. Det blev en väldigt lugn nyår. Jag hatar nyår, värsta dagen på året. Var bara hemma hos mamma och sedan gick vi och kollade på fyrverkerier, det enda jag gillar med nyår.
Ja vilket jäkla berg-och dalbana år 2022 har varit. Ordentliga dalar och några toppar som sedan övergick till dalar de också. Jag välkomnar år 2023 med öppna armar och jag ska ta till mig allting som jag lärt mig under 2022 och försöka göra 2023 till ett bättre år. Utöver allt det jag redan skrivit om har året kantats av jobbiga stunder med min diabetes, det i sig är ju ett jäkla heltidsjobb. Även mycket migrän och smärta. Jag har det inte lätt med alla mina sjukdomar och jag är förvånad, och otroligt stolt över mig själv att jag fortfarande står så stark trots alla hälsoproblem jag har. Min neurolog säger att jag kan få sjukskrivning precis när som helst för att jag har så stora problem men jag vill inte. Jag är en stark kvinna. Nu gör vi 2023 till ett bättre år!
Christmas haul 2022
Jag har aldrig tidigare blivit så nöjd med mina julklappar som i år. Det är verkligen wooow, så tacksam 🫶🏼
Detta spel har jag hört så mycket om och sett på Tiktok, det verkar riktigt roligt. Ser fram emot att spela det!
Hur gulligt? Mamma vet att beige är min favoritfärg och har typ allt i beige förutom paraply så nu är det löst 🫶🏼
Favoriten när det kommer till handkräm.
Till att tvätta sina borstar, ser fram emot att prova för att tvätta borstarna är något jag gör alltför sällan.
Till och med presentkortet var så fint?? Men snälla 🥹
Ännu en sak jag önskade mig, provade redan igår. Kanon!
Läppbalsam från Clinique, enda märket jag använder när det kommer till hudvård då produkterna inte doftar. Har aldirg provat detta innan men det är magiskt bra!
Rem till min Apple Watch, i beige 🫶🏼
Aldrig sett en lurvigare sminkväska, så fin.
Från min favoritserie moisture surge, ska bli spännande att prova. Så himla fin flaska.
Men snälla 🥹 Älskar mina låga Moonboots så mycket och nu har jag även höga, ihhh.
Vad ska jag ens säga? Förutom wow. Så, så otroligt tacksam. Den är så fin, så bra. Bara så woooow. Evigt tacksam för denna julklapp 🫶🏼🫶🏼🫶🏼🫶🏼🫶🏼🫶🏼🫶🏼
Denna tröjan är så sjukt fin, älskar den otroligt mycket.
Dessa stod på min önskelista. Jag dricker inte vin men ser bara framför mig hur gott det kommer bli att dricka lemonade ur dessa glas haha :-)
Avslutar med ett par tofflor från Tommy Hilfiger. Den är ju helt underbara?
Vartenda sak är verkligen wow. Är så nöjd 🥹 Finaste, bästa mamma. Hon är otroligt.
Håruppdatering 1 år
Exakt ett år senare. Förra julen tog jag bilden till vänster och idag tog jag bilden till höger. Så här mycket växer tydligen håret under 12 månader. Nu är det inte mycket blont kvar och nästa gång jag klipper mig kommer allt ryka, ohh det är ju lite
smått ångest faktiskt 🥲 Jag har dock bestämt mig för att låta det vara mörkt vilket känns skönt. Jag har börjat vänja mig mer och mer och gillar faktiskt det mörka.
På denna bild blev det plötsligt väldigt tydligt ser jag att jag även gått ner i vikt under året som gått. Jag tror det är cirka 14-15 kg mellan bilderna och det syns. Kul :-)